Johan Eriksson Bure föddes år 1790 på gården Burvik i Knutby, Uppland. Han var min morfars mormors farfar. Förr i tiden var det den äldste sonen som fick ta över släktgården och Burvik togs därför över av brodern Anders som var äldst. Johan fick skaffa försörjning på annat håll. Han valde att bli ryttare och dragon. Vid anställningens början år 1813, fick han ryttarnamnet Bure. Dragoner var infanterisoldater som förflyttade sig med häst, men som stred till fots.
Ryttarnamn
Soldaternas namn hade ofta anknytning till det geografiska område där man verkade, men namnen kunde också anspela på mer personliga attribut, som exempelvis soldatnamnen ”Stark”, ”Munter” och ”Glad” gör. Johan Bure fick ett ryttarnamn som var kopplat till gården Burvik och till det rusteri där han var anställd. Burvik hette ursprungligen Yla, men fick sitt nuvarande namn på 1600-talet när Jonas Bure från Skellefteå köpte gården.
Ingen dans på rosor
Johan gifte sig med soldatdottern Ulrica Stark och paret flyttade in i dragontorpet Svanbol i Knutby. Det var svåra tider och livet som soldat och soldathustru var ingen dans på rosor. Paret fick många barn tillsammans men endast några få nådde vuxen ålder. Johan var anställd som dragon och ryttare vid Livregementets dragoner under de kommande 31 åren och han slutade sitt yrkesliv med betyget ”tjänt berömligt”. Han avled i Knutby 1858: ”Askedade dragonen och Häradstjänaren Jan Bure 68 år, 3 månader och 3 dagar”.
Efterträdare med samma namn
Torpet Svanbol kom därefter att hysa andra dragoner, som fick samma efternamn som föregångaren. Huset, som var i mycket dåligt skick genomgick flera renoveringar under senare delen av 1800-talet. Det var bland annat hål i väggar och spisen var otät med ohälsosam rök i bostaden som resultat. Dessutom var fähuset fallfärdigt. I slutet av 1800-talet fick torpet, som tidigare hade varit naturfärgat, sin nuvarande röda färg.
Ett vackert torp med historia
För några år sedan fick jag kontakt med tropets nuvarande ägare. Familjen har lagt ner hundratals arbetstimmar på varsam renovering för att återställa det gamla torpet till ursprungligt skick. Att torpet var väldigt ohälsosamt kallt och dragigt när Johan och Ulrica bodde där, det framgår av Krigsarkivets handlingar då man genomförde besiktningar. De nuvarande ägarna har hittat människohår som har använts för att täta de dragiga fönstren. Kanske försökte Ulrica förtvivlat att täta fönstren med sitt hår, för att barnen skulle överleva? Men endast fyra av de elva barnen överlevde till vuxen ålder.
De nuvarande ägarna har även hittat vitlöksplantor intill torpet. Vitlök har använts sedan tusentals år tillbaka för att bota förkylningssjukdomar och har även använts som beskydd, för att hålla onda krafter borta.
Hej Sanna! ❤
Tack för din fina kommentar! ❤ Förlåt att jag inte har svarat förrän nu. Din fina kommentar hade hamnat i fel "mapp" så jag såg den inte förrän idag.
Så intressant att få veta mer om dina anor Eric och Anna Maja! ❤ Så starka de var! Det var oerhört tuffa tider och när man läser om Svanbol så förstår man hur eländigt det var för familjerna som bodde där. Torpet var nästan fallfärdigt och det var väldigt kallt. Arma människor…<3
Jag tror att jag har dokument sparade om din duktiga anfader Eric Burell. Jag ska kika, så återkommer jag till dig snart.
Kramar ❤
Helena
Åh, vad kul att hitta detta inlägg, och att få veta att torpet finns kvar med hundratals år av historia i väggarna!
Jag är ättling till Eric Matsson (min ffmfmf & fffmffb), som var dragon och bodde på Svanbol ca 1826-1851. Han blev dock inte en Bure som soldat, utan en Burell. Han och hans hustru Anna Maja hade 11 barn, varav minst tre var döva sedan födseln och flera dog i unga år. Livet måste ha varit hårt för dem.
/Sanna
Tack snälla för den fina kommentaren! ❤
Så roligt att höra att ni har bott i det vackra torpet! ❤ Min mamma och jag var där i mitten på 90-talet men jag har fått följa arbetet i huset tack vare Amanda. Hon har gjort ett så fantastiskt arbete och bevarat huset så fint ❤
Kramar
Helena
Härligt att läsa. Du har antagligen läst Amandas arbete om huset. Vi hyrde huset av Hargs bruk från 1963 till 1987. Då funkade brunnen . Amanda har gjort ett fantastiskt jobb med att restaurera huset. Vi bodde i östra halvan. Björkéns i västra.