Från kunglig mark till tegelbruk
Området Viksäng i Västerås, ”ängen vid viken”, var ursprungligen kronans betesmark och den plats där drottning Kristina donerade mark för att grundlägga stadens tegelbruk år 1646. Västerås hade drabbats hårt av bränder och nu ville man uppmuntra till att bygga brandsäkra hus av sten. Ända fram till sekelskiftet 1900 fanns egentligen bara bruket, en lada, en kvarn samt tegelslagarens bostad på Viksäng, som låg på de öppna slätterna kantade av grönskande ekskog.

Spanska sjukan slår till
År 1904 påbörjades bygget av högkvarteret för Västmanlands regemente (I 18) på Viksäng. Det ståtliga kasernområdet invigdes några år senare med kaserner, soldathem och ett regementssjukhus. Västmanlands regemente var ett så kallat infanteriregemente med fotsoldater. När spanska sjukan härjade som värst i Sverige hösten 1918 drabbades regementet extra hårt, eftersom soldaterna bodde trångt och sov i gemensamma sovsalar. 96 unga, starka män avled på sjukhuset i sviter av ”spanskan”.

Under Västerås glansdagar på 1960-talet bebyggdes Viksäng med tidstypiska flerfamiljshus, radhus och villor. År 1965 invigdes Viksängs centrum. Även om flera av militärens funktionsbyggnader revs, så sparades de pampiga kasernbyggnaderna som i dag fungerar som bostadshus.

”Hellmanska torpet” vid kyrkan
Även det gamla charmiga soldattorpet, ”Hellmanska torpet”, finns kvar och ligger i dag vid Viksängskyrkan. Torpet stod ursprungligen där Björnövägen nu ligger, men flyttades några meter när det moderna vägnätet växte fram i mitten av 1900-talet.

En djupdykning i de allra äldsta militärrullorna visar att torpets historia sträcker sig ända tillbaka till stormaktstiden. År 1694 mönstrade nämligen rotens allra första soldat här, Erik Olofsson Hällman nr.86. Som soldat för Hällby rote fick Erik, enligt seden, sitt efternamn baserat på platsen och skrevs in som Hällman. Vid 1800-talets början hette soldaten som bodde i torpet Ivan Hällman och uppges vara född i Ryssland. Ivan var en riktig trotjänare. När han gick i pension hade han varit soldat nr.86 Hällman i närmare 31 år.

I över 150 år fick traktens indelta knektar ärva namnet Hällman med nr.86, ända fram till 1851 då den sista soldaten abrupt tvingades lämna torpet efter att ha insjuknat under en mönstring. Han kallas kort och gott ”Hällman” i mönsterrullan år 1851 och en dyster notering i kanten berättar: ”afskaffades till sjukhus 17/6”. Mitt under de hektiska mönstringsdagarna på slätten blev soldat Hällman så akut sjuk, eller skadad, att han i all hast fick transporteras till regementssjukhuset. Kyrkböckerna förtäljer inte om han någonsin kom tillbaka till sitt rödmålade torp på Viksäng.

Tragedin på skjutövningen
Bakom Viksängskyrkan finns även en minnessten för kapten Gustaf Broberg som avled hastigt och tragiskt i september år 1916. Han föddes i Munktorp i Västmanland år 1878 och var verksam vid I 18 under många år. En morgon, då Broberg ledde en skjutövning, hamnade han i skottgluggen när de beridna officerarna övade pistolskytte. Han träffades i huvudet och avled samma dag. En sten med inskriptionen ”Åt minnet av kapten Gustaf Broberg d. 9/9 1916” uppfördes på platsen där Broberg avled och har senare flyttats till nuvarande plats, vid Viksängskyrkan.