Våra efternamn

Son-namn och naturnamn i topp

Bland de 100 vanligaste efternamnen i Sverige 2019 ligger son-namnen Andersson, Johansson, Karlsson och Nilsson i topp. Det är släktnamn som har sina rötter i det som kallas patronymikon (från grekiskans pater-fader) då barnen ärvde sin pappas förnamn som efternamn.

På plats 17 i listan över de 100 vanligaste efternamnen finns Lindberg som inte är ett patronymikon utan istället anknyter till naturen. Man räknar med att cirka 35 procent av dagens svenskar bär ”naturnamn” som exempelvis Lindberg, Bergman och Holmström. Efternamnen som har inspiration från naturen blev vanliga under 1700-talet och är vanligast i norra Sverige där 60 procent av befolkningen har naturnamn.

Många efternamn består av förled och slutled, som exempelvis namnet Bergström där Berg- räknas som förled och -ström som namnets slutled. Det vanligaste naturnamnet idag är Lindberg och andra kombinationer med Lind i förled (ex. Lindström, Lindqvist). Andra vanliga förled är Lund-, Sjö-, Ek, Lund- och Berg. Som slutled är -berg det vanligaste och finns i många av dagens efternamn, exempelvis Lindberg, Sandberg, Sundberg och Lundberg. Andra slutled som ofta förekommer är – ström, -lund, -kvist och -gren.

Andra vanliga efternamn

När den nya namnlagen kom i början av 1900-talet, då alla då förekommande efternamn ”frystes”, blev även soldatnamnen släktnamn som finns kvar än idag. Många soldatnamn anspelade på personliga egenskaper eller soldategenskaper som exempelvis Rask, Snygg, Hjelm och Hugg, eller den geografiska kopplingen som soldatnamnet Wärstedt från Värsta i Häggeby och Bure från Burvik. Även soldatnamnen kunde anknyta till naturen, som exempelvis Grahn och Ask.

Inom prästsläkter var det vanligt med latiniserade eller grekiskinspirerade efternamn som avslutas med -us eller -er (ex. Leander, Tedelius, Hornaeus). Många namn som slutar med -in eller -er har sina rötter i 1700-talet då man hämtade inspiration från Frankrike (ex. Dahlin, Franzén). Det finns även många namn som har sitt ursprung i Tyskland och dessa namn börjar ofta med Ny- och avslutas med -er (som Nyman, Neumann och Reuter).

Bland Sveriges utrikesfödda är efternamnen Mohamed, Ali, Hassan och Ahmed de vanligaste.

Nybildat släktnamn

Om man vill bilda ett nytt släktnamn så ansöker man genom Skatteverket. Det finns en del regler om detta som du kan läsa mer om på Skatteverkets hemsida
När man skapar ett nybildat efternamn som ingen i släkten tidigare har burit kan man utgå från exempelvis en geografisk plats där släktingar har bott, en släktgård, ett torp, ett soldatnamn eller någonting annat som känns bra att föra vidare. Det kan bli lättare att skapa ett nytt namn om man utgår från förled- och efterled. Om farfars far hade ett torp som hette ”glimmern”så kan man använda namnet antingen som för- eller efterled och skapa ett nytt namn, exempelvis Sjöglimmern, Bergsglim, Glimmerström, Glimmermo etc. 

Statistiska centralbyrån (SCB) har sammanställt statistik för de vanligaste för- och efternamnen i Sverige. Här finns en enkel sökfunktion om du vill veta hur många som bär ett visst namn.

Läs gärna mer om att byta efternamn i tidigare inlägg:

Funderar du på att byta efternamn?

Regler för att byta till ett gammalt släktnamn

 

Regler för att byta till ett gammalt släktnamn

 

Jag får många frågor om namnbyte och hur man gör för att anta ett släktnamn som har funnits i släkten längre tillbaka i tiden. I det här inlägget ska jag berätta mer om vilka regler som gäller för namnbyte.

Namnlagen kom 1901 

Förr i tiden kunde man byta efternamn lite hur som helst, men när namnlagen kom 1901 så ”frystes” alla befintliga efternamn i Sverige och för att byta släktnamn var man därefter tvungen att ansöka om detta via myndigheterna.

När namnlagen kom år 1901 var min mammas farmor Augusta Charlotta Bure f. 1876 (Svensson) 25 år. Hennes mamma, Ulrica Charlotta Bure, var ogift och Augusta Charlotta hade vuxit upp som fosterbarn hos sina morföräldrar i Bladåker, Uppland. När namnlagen kom kunde barn till ogifta mödrar anta sin fars namn, om fadern var känd. Augusta Charlotta valde att kalla sig Svensson från 1901, så förmodligen hette hennes far Sven. Hon fick sex barn som ogift och alla fick efternamnet Svensson.

Namnbyte på 1990-talet

När min mamma ansökte om att anta släktnamnet Bure i början av 1990-talet så var kraven att namnet skulle finnas i släkten, i rakt uppstigande led inom de närmaste 80 åren och ha burits i släkten i flera generationer.
När Augusta Charlotta föddes i Bladåker 1876 hette hon Bure, liksom hennes mamma Ulrica Charlotta  f.1854, morfar Johan peter Bure f. 1823 och morfars far Johan Bure f. 1790. Släktnamnet hade därmed funnits i fyra generationer och vi kunde anta namnet.

Nuvarande regler för byte till släktnamn som funnits längre tillbaka i släkten

Enligt nuvarande regler kan man anta ett släktnamn som har burits inom släkten, i rakt uppstigande led (fars mors/mors mors/fars fars/mors fars), i minst två generationer. Namnet ska ha funnits max fyra generationer tillbaka i tiden, från dina föräldrar räknat. Så om mormors mor bar ett efternamn, samt om ett av hennes barn eller en av hennes föräldrar bar samma efternamn, så kan även du ansöka om att få bära släktnamnet.

Här är ett exempel från min egen släkt:
Min farmor, Margit Alice föddes 1910 och fick då namnet Söderman efter sin pappa.
Farmors pappa föddes 1871 och även han hette Söderman, efter sin far och hans far, före honom. Farmors farmor f. 1838 hette Schmidt, ett namn som finns i släkten i rakt uppstigande led i tio generationer. Eftersom släktnamnen Söderman och Schmidt finns i släkten i rakt uppstigande led (pappa-farmor-farmors far/mor osv.) och har burits i släkten, i minst två generationer så skulle jag kunna anta något av dessa namn.

Ansökan om byte av efternamn görs via Skatteverket och kostar 1800 kronor. Avgiften ska betalas in vid ansökan och återbetalas inte om man får avslag, så var noga med att kontrollera allting innan du skickar in ansökan.

Dubbelt efternamn

Om du vill kan du utan avgift lägga till en förälders namn till ditt nuvarande efternamn, med eller utan bindestreck emellan. Jag är en av många som bär båda föräldrarnas namn (Bure Wijk).

”Du kan byta till någon av dina föräldrars efternamn, och i de flesta fall även till ett efternamn som de tidigare har haft. Detta gäller både för barn och vuxna. Du kan byta ditt efternamn till något av följande:

  • dina föräldrars eller någon av dina föräldrars efternamn
  • ett efternamn som någon av dina föräldrar har haft, om de inte fick det i ett tidigare äktenskap
  • ett dubbelt efternamn som är bildat av de efternamn dina föräldrar har eller har haft, om de inte fick det i ett tidigare äktenskap
  • ett efternamn som är bildat av något av dina föräldrars förnamn plus någon av ändelserna -son eller -dotter, eller som är bildat på ett jämförligt sätt”. (Källa: Skatteverket)

Tidigare kallades det namn som stod närmast förnamnet för ”mellannamn”, men sedan 2017 betraktas båda namnen som efternamn.
Här kan du ansöka om dubbelt efternamn gratis.

All viktig information och regler om för- och efternamnsbyte finns här

Lycka till!