Jag har sökt efter min farfars okände far under många år. Flera gånger har jag trott att jag har hittat honom, bara för att strax därpå inse att jag har forskat alldeles fel. Men, tredje gången gillt som man brukar säga – nu har jag äntligen hittat min försvunne anfader!

Många skogsarbetare
Farfar, Johan Gustaf föddes 1915 i den lilla byn Glissjöberg, Sveg i Jämtland med anteckningen ”fader okänd”. Hans mamma, Anna Mathilda, var då ogift och bodde hos sina föräldrar. Hon var vid den tiden antecknad som ”arbeterska” i Glissjöberg, men det står inte specifikt var hon arbetade. På den tiden kom många säsongsarbetande skogsarbetare till området. Även järnvägsarbetare och stenhuggare som arbetade med det pågående järnvägsarbetet kom till Svegsbygden, så jag misstänkte tidigt att den okände fadern var en karl på ”genomresa”. Mathilda arbetade förmodligen med service och matlagning till de många arbetarna. Sveg var en riktig ”avkrok” på den tiden och det gick inga direkttåg dit förrän 1922. Från Orsa/Mora kunde man dock resa till Sveg med tåg, så jag tänkte mig att ”fader okänd” måste ha kommit dit den vägen. Kanske var han en trevlig dalmas som kommit för att arbeta i skogarna?

En lustig typ?
Det har ryktats att farfars far var en man som hette Lustig, som arbetade som kontorsskrivare på orten när Sveg-Hedebanan byggdes. Släkt och vänner till familjen berättade att farfar kallades ”Gustaf Lustig” av alla i byn.

Jag lusläste kyrkböcker för Sveg och alla närliggande orter i hopp om att hitta min glade anfader. Nu när vi hade ett namn och ett yrke att gå på så borde det bli en enkel match att hitta honom! Men det fanns inte en enda Lustig, varken i Sveg, Glissjöberg eller på orterna omkring, som kunde vara farfars far. Jag träffade aldrig min farfar men har hört berättas att han var en trevlig och humoristisk man. Jag började därför att tro att ryktena inte var sanna. I själva verket var det förmodligen farfar själv som var ”lustig” och skämtsam.

Farfars militära bana
Efter avslutad folkskola började farfar, som många andra på den tiden, att arbeta som skogsarbetare. Han var en duktig krypskytt under militärtjänsten och blev sedermera fältjägare, anställd vid I5 i Östersund. Han utbildade sig även till polis. När andra världskriget stod för dörren förflyttades han till Göteborgs regemente, I47, som var ett ”fördubblingsregemente” till Bohusläns regemente, I17. Under kriget hade I17 ansvar för gränsbevakningen mot Norge och farfar Gustaf blev bevakningsman inom Statspolisen (dåvarande SÄPO), på uppdrag av SJ. Han bevakade de permittenttåg som gick mellan Göteborg och Norge. I arbetsuppgifterna ingick bland annat att kontrollera att de tyska militärerna inte var beväpnade och att se till så att inga incidenter uppstod mellan soldater och civilbefolkning. De så kallade ”tysktågen”, då tyska nazister tilläts resa genom landet, är en mörk bit av Sveriges historia och många handlingar är numera raderade.

Om farfars övriga liv vet jag tyvärr inte så mycket. Han älskade att fiska, promenera och att lösa korsord. Han gifte sig i Göteborg och levde resten av sitt liv tillsammans med sin älskade hustru, Märta. De fick inga barn tillsammans.

DNA kan bekräfta eller avfärda släktskap
När man söker efter okända anfäder i släkten så kan DNA-test vara till stor hjälp. Traditionell ”pappers-släktforskning” är fortfarande det viktigaste, men av egen erfarenhet vet jag hur lätt det är att gå vilse i kyrkböckerna. Eftersom DNA aldrig ljuger så kan ”pappersforskningen” lätt bekräftas, eller avfärdas, tack vare DNA-resultaten. Min pappa, jag och flera andra familjemedlemmar gjorde ett så kallat autosomalt DNA-test (som visar DNA-rötter på både mammas och pappas sidor) hos företaget Family Tree DNA 2016.

Jag trodde flera gånger att jag hade hittat farfars okände far. Ena gången var det en järnvägsarbetare som stämde in väldigt bra (även om han hette Westling och inte Lustig). Han bodde till och med granne med farfars mor där i Glissjöberg år 1914 när farfar måste ha blivit till! Jag blev så lycklig över att äntligen ha hittat ”guben”…men DNA visade att det inte alls stämde, trots att vi hade en väldigt nära DNA-matchning (som sedan visade sig vara en syssling till pappa på en annan släktgren). En annan gång var jag övertygad om att farfars far var en norsk ”gutt” som varit på besök i Glissjöberg. Även då verkade allt stämma in i ”bilden”, men DNA visade att ”gutten” istället var en nära släkting på farfars morfars sida…

Envisa DNA-matchningar från Västmanland
Min pappas släkt kommer från Jämtland, Norge och Ångermanland. Mammas släkt är från Uppland och Östergötland. Själv är jag född och bosatt i Västerås. Har många gånger undrat varför jag bor här när jag uppenbarligen inte har några släktrötter i regionen (trodde jag).

När man har släktforskat länge och känner till det mesta om släkten så lär man sig att se vilka DNA-matchningar (nu levande släktingar som listas i DNA-resultatet) som hör hemma i de olika släktgrenarna. Farmors ångermanländska släkt är väldigt stor, så där har jag hundratals DNA-matchningar, liksom på pappas norska sida. Jag har dock aldrig lyckats förstå varför det dyker upp matchningar med anknytning till Västmanland på pappas sida. Ingen av dessa personer ”matchar” med de övriga, som vi redan känner till. Jag bestämde mig för att ta itu med alla dessa mystiska västmanlänningar en gång för alla. Det var då jag hittade farfars far.

Kromosom 6
Triangulering är en värdefull metod när man försöker klura ut släktskapet med sina DNA-matchningar. Släktforskningsföretaget My Heritage har ett bra och användbart verktyg för triangulering som man kan använda om man har gjort, eller laddat upp, ett DNA-test på My Heritage, (eller förvaltar någon annans DNA-kit). Verktyget ingår i Komplett-abonnemanget men är även tillgängligt om man har valt att betala en engångssumma för att ”låsa upp” DNA-funktioner. Genom att lägga in DNA-matchningar i kromosomläsaren får man veta vilka DNA-segment som man delar med de valda DNA-matchningar. Triangulerade segment visas om man delar en gemensam förfader. Med hjälp av verktyget kan man även ta reda på exakt från vilken ana det gemensamma DNA´t kommer.

De mystiska DNA-matcherna på min farfars okände fars sida delade alla segment på kromosom 6, men det avslöjade tyvärr ingenting om vem den glade anfadern kunde vara. DNA-matcherna, cirka 10 till antalet, delade en varierande mängd DNA, mellan 34–129 centimorgan, så den gemensamme nämnaren fanns ganska långt tillbaka…cirka 5–7 generationer bakåt.

Erik Kråka
För att försöka hitta den gemensamme anfadern gjorde jag som jag brukar – jag satte i gång att bygga släktträd till alla DNA-matcher som triangulerade på kromosom 6. Jag forskade så långt bak jag kunde komma med hjälp av kyrkböckerna och sedan forskade jag framåt i tiden i släktgrenarna, i hopp om att hitta någon karl som bodde i Härjedalen kring 1914.

Ju mer jag ”grävde” i DNA-matchernas historia, desto mer förvirrande blev det. Inte en enda ”gube” hade varit i närheten av Jämtland. Istället höll varenda kotte till vid bruken i Västmanland och Dalarna. Där bodde de i generation efter generation. Det blev snart tydligt att pappas mystiska DNA-matchningar alla hade sina djupa rötter i hyttor och smedjor på de gamla bruksorterna. Jag lyckades hitta en gemensam anfader till sju av de tio DNA-släktingarna. Han hette Erik Kråka och föddes 1758 vid Skultuna mässingsbruk i Västmanland. Erik Kråkas ättlingar stannade dock och arbetade vid bruket i generation efter generation. Inte en enda styrde kosan mot Sveg. Till slut gav jag nästan upp hoppet om att någonsin hitta farfars okände far.

I ett sista försök att hitta honom gav jag mig i kast med den allra närmaste DNA-matchningen, Stefan, som delar 129 centimorgan med pappa. Den stora mängden DNA visar att den gemensamme anfadern bör finnas cirka 3 – 4 generationer bakåt. Stefan delar flera DNA-segment med pappa men han triangulerar även med de andra, på den mystiska kromosom 6.

”Fader okänd” i Nianfors löste gåtan
Den nära DNA-matchen Stefans släktträd har gäckat mig länge. Jag byggde det för flera år sedan, långt innan jag förstod att vi är släkt på farfars fars sida. Nu gav jag mig i kast med trädet igen, men det var lika obegripligt som tidigare. Hela Stefans släkt kommer nämligen från Hälsingland och i det området har jag inga släktrötter, varken på pappas eller mammas sida. De DNA-matcher som Stefan och pappa delar en gemensam anfader med (som triangulerar på kromosom 6) har inte heller en enda anfader med koppling till Hälsingland, så det hela kändes väldigt förvirrande.

När jag satt och stirrade på Stefans släktträd, för hundrade gången, upptäckte jag att hans morfars far stod antecknad som ”fader okänd” i kyrkboken. Jag sökte i alla källor men mannens namn fanns inte antecknat någonstans. Stefans morfars mor arbetade som piga vid Nianfors bruk i Hudiksvall när hon måste ha träffat barnafadern och blivit gravid. Den lille pojken föddes där år 1913, men inte heller dopvittnena gav någon ledtråd om vem barnafadern var. Jag insåg att om jag kunde hitta Stefans okände morfars far, så skulle jag hitta min farfars okände far! Till min hjälp hade jag de andra DNA-matchers släktträd och jag visste exakt vilka orter de hade sina rötter i – Skultuna, Västerfärnebo, Ramnäs, Surahammar, Skinnskatteberg, Karbenning, Norrbärke…om jag kunde hitta en passande man med rötter i någon av dessa orter, som fanns i eller omkring Nianfors bruk när Stefans morfars far blev till, då skulle jag hitta ”guben”…

Gustaf Hjalmar Lustig
Det visade sig att en skogsförvaltare, Anders Gustaf Lustig och hans familj bodde och arbetade vid Nianfors bruk när Stefans morfars mor arbetade där. Anders Gustaf kom från Skultuna i Västmanland och hans son, Gustaf Hjalmar, föddes 1888 i Västerfärnebo i Västmanland.

Gustaf Hjalmar arbetade som skogsarbetare men blev sedermera sergeant och distinktionskorpral. En anteckning i församlingsboken fick mitt hjärta att hoppa till. Det stod ”stamanställd i Östersund”. Efter många års sökande hade jag äntligen hittat farfars far och DNA-matchens morfars far!
Genom åren hade jag lusläst alla kyrkböcker från Sveg och intilliggande orter, men jag hade inte tänkt på att farfars okände far kunde vara 19 mil därifrån, i Östersund. Och då han aldrig var skriven i Sveg (han arbetade säsongsvis där), så hade jag missat honom helt.

Det visade sig att han, precis som farfar Johan Gustaf, var anställd vid fältjägarregementet i Östersund. 1919 bytte han namn till Hammerfeldt och på 1930-talet gifte han sig och flyttade till Norrköping där han levde resten av sitt liv. Han fick en son i Nianfors 1913 och en son i Sveg 1915, men han fick inga barn i sitt äktenskap.

Det känns helande att äntligen ha hittat farfars far och våra rötter. En viktig pusselbit har lagts på plats och nu vet jag att jag hör hemma här i Västmanland. Att min farfar kallades ”Gustaf Lustig” av alla i byn, var ju inte alls konstigt nu när jag har facit i hand.

Jag har nu byggt färdigt min farfars släktträd och det visade sig att Gustaf Hjalmar Lustig, liksom DNA-matcherna, var ättling till färdigmakaren Erik Kråka f. 1758 i Skultuna…