mtDNA-haplogrupp U5a1b6

Av någon anledning fotvandrade ”vi” från Zimbabwe till Östergötland en gång i tiden. Foto: Family Tree DNA


U5 är en av de äldsta mtDNA-linjerna i Europa och dessa robusta och långa ”jägar-samlar-människor” var ättlingar till den människotyp som kallas Cro-Magnon. Av någon anledning började mina släktingar att fotvandra från Zimbabwe för 30 000 år sedan. De vandrade över Iran och Kazakstan och på något sätt hamnade man till slut i Östergötland, där mormor Elsa föddes 1903.

Mormor Elsa f. 1903

U5a1b6
I somras bestämde jag mig för att köpa en uppdatering av det mtDNA-test som min mamma gjorde hos Family Tree DNA 2016. Då, när vi gjorde våra DNA-test var vi gröngölingar på området och visste inte riktigt vad vi kunde förvänta oss av DNA. Mamma gjorde ett så kallat autosomalt DNA-test (Family Finder) samt det basala mtDNA-testet där man får veta vilken haplogrupp man tillhör på moderssidan. Vi fick veta att vi tillhör mtDNA-haplogrupp U5, men så mycket mer än så berättade inte denna variant av DNA-test.

Älskade mamma gick bort i januari 2024 men då jag förvaltar hennes DNA-test hade jag möjlighet att uppdatera testet till ”mtDNA Full Sequence”, där man får veta mer om de små ”grenar” och ”utskott” man tillhör på världens stora DNA-träd. Nu vet jag att vi tillhör den mitrokondriella haplogrupp som kallas U5a1b6.

Mitrokondriellt DNA (mtDNA)
Mitokondrie-DNA ärvs från modern – både till döttrar och söner – men det är bara döttrar som kan föra mtDNA vidare. Denna DNA-sträng är en exakt kopia av moderns och förändras (muteras) väldigt långsamt över tid. En mtDNA-haplogrupp består av en grupp människor som har en gemensam anmoder, som levde på en viss plats vid en viss tid.

Professor Bryan Sykes har genom sitt forskningsarbete och boken ”Evas sju döttrar” presenterat de sju kvinnor som kom att bli anmödrar till dagens européer när grupper av människor invandrade hit via Asien för ca 45 000 år sedan. Sykes har givit de sju anmödrarna bokstäver och namn: Jasmin, Katrine, Tara, Helena, Velda, Ursula och Xenia.

Vandrade norrut
U5 är en av de äldsta mtDNA-linjerna i Europa och dessa robusta och långa ”jägar-samlar-människor” var ättlingar till den första moderna människan som kallas Cro-Magnon. Av någon anledning började mina släktingar att fotvandra från Zimbabwe för 30 000 år sedan. De vandrade över Iran och Kazakstan. På något sätt hamnade man till slut i Östergötland, där mormor Elsa föddes 1903.

Trots att U5 var en av de första haplogrupperna som kom till Europa så är det idag bara 5 – 12% av européerna som tillhör mtDNA U5. U5 är idag mest förekommande bland samer i Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön. U5 finns i nordsamiska populationer med över 50 %.

Mamma och ”Motalakvinnan” har en gemensam anmoder. ”Motalakvinnan” levde i Östergötland under äldre stenålder och de skelett som hittades i området var långa för sin tid, mellan 1.71 cm – 1.91 cm.

Majoriteten av dagens svenskar tillhör mtDNA-haplogrupp H, Helenas grupp, som kan spåras till Västra Asien för 20 -25 00 år sedan. Denna grupp kom hit via Anatolien (dagens Turkiet) för ca 6000 år sedan. (H)elenas grupp var väldigt duktiga på att tämja djur och att odla grödor och man tror att haplogrupp U, som levde en mer nomadiserande tillvaro, successivt trängdes undan och vandrade norrut när bondefolket etablerade sig här.

Bra på att hålla värmen
Det verkar som om U5-människorna hade en speciell förmåga att generera mer kroppsvärme och det forskas om detta nu. Jägar/samlarmänniskorna med haplogrupp U5 levde när temperaturen var som allra lägst och forskarna tror att de utvecklade en förmåga att producera ”frikopplande mtDNA” som genererar mer kroppsvärme. Våra gener kommer till oss med både styrkor och svagheter. Man har även upptäckt att människor som tillhör gruppen U5 har en högre risk att få hjärtinfarkt och stroke.

Cro-Magnon
Cro-Magnon är benämningen på den första moderna människan (Homo Sapiens) som en gång i tiden levde i Europa. Namnet kommer av fyndplatsen, en grotta – Abri de Cro-Magnon – som finns i sydvästra Frankrike. Skelettfynden i grottan har visat sig vara cirka 30 000 år gamla. Till utseendet liknade Cro-Magnonmänniskan oss, men deras hjärnor var 15 % större än våra och denna människotyp var resligare.

Av förståeliga skäl vill vi idag inte dela in människor i grupper av ”långskallar” och ”kortskallar”. Det var ju sådant man sysslade med inom den avskyvärda rasbiologin. I dag talar arkeologer inte om ”Cro-magnonmänniskan” utan benämner, i vissa fall, vissa benfynd som ”av cro-magnontyp” men ofta benämns Cro-magnon numera som ”den första moderna människan” eller som ”västerländsk jägare-samlare (WHG)”. DNA och arkeologi ger oss alla svaren och kan berätta hela den spännande historien om vårt förflutna, men vi förstår inte det som läggs fram då orden som sägs är totalt intetsägande och berättar väldigt lite om de människor som har varit här före oss på jorden.

Fanns Cro-Magnon i Amerika långt innan Columbus hade hittat dit? Foto: Prehistoric Britain

Den brittiske författaren och historikern Robert John Langdon menar att det som kallas ”kranialindex” och som berättar om kroppslängd och rubusthet, absolut inte handlar om rasism. Det handlar om geometri och biomekanik och berättar för oss om de människor som gick omkring här på jorden tidigare. ”Annars riskerar vi att berätta en historia där haplogrupper uppträder isolerade, separerade från de kroppar som bar dem.”

Rekonstruktion av U5 (skelettfynd) i norra Europa.

Här och där bildas det numera ”konspirationsteorier” om mystiska ”jättar” som kan ha levt här på jorden en gång i tiden och sanningen är att dessa jättar var våra egna förfäder- och mödrar.

Cro-Magnonmänniskan var bortåt 2, 2 1/2 meter på sin tid.

Jättar på sin tid
Vad man än väljer att kalla denna forntida människotyp, så var Cro-Magnon en jätte på sin tid, med en medellängd av cirka 2 meter, en skostorlek som motsvarar storlek 50 och som vägde cirka 140 kilo och man hade en hjärna som var cirka 15 % större än vår. Cro-Magnon hade en muskulös kroppstyp med extremt starka muskelfästen/senor. Om man vill förstå dessa människors kapacitet så kan man kika närmare på de verktyg som de använde, eftersom ett verktygs utformning berättar mer om vilka händer och vilka muskler det var som använde det, menar Robert John Langdon.

Ehenside Tarn-yxan. Foto: Prehistoric Britain

Ehenside Tarn-yxan som hittats i Storbritannien har ett kort, kraftigt skaft och själva yxan väger dubbelt så mycket som ett modernt stålyxhuvud. Den Cromagnonmänniska som använde detta redskap i forntiden hade enorma händer och en stor muskelstyrka. Mätningar har visat att det krävdes ungefär dubbelt så stor styrka i underarmar och handleder än för dagens fällyxor som väger cirka 1,3 kilo.

Mer än bara ”jägare-samlare”

När vi genom DNA-testet får veta att vi är si och så många procent ”jägare-samlare” (Jag är 51 % jägare-samlare) så säger det oss nästan ingenting. Vi får ingen vidare kunskap om vilka dessa våra förfäder- och mödrar var, hur de såg ut och vad de pysslade med om dagarna. När man får DNA-resultatet kanske man ser förfäderna, för sin inre syn, sittande i en mörk grotta, lurviga och primitiva, med ögon som glimmar i skenet av en eldstad. Men våra förfäder Cro-Magnon, var så mycket mer än så.

Några jättar finns inte i mammas släkt, på närmare håll. Mormor Elsa och mamma Gun Britt var cirka 1,53 cm. De var inte särskilt långa men superstarka kvinnor ❤

Termen ”jägare-samlades” myntades en gång i tider av antropologer och hade som mål att kategorisera människans utveckling i olika utvecklingsstadier för att visa på hur avancerad den västerländska civilisationen blivit, tack vare sin djupa medkänsla för andra individer.

Mycket tyder på att Cro-Magnon hade välutvecklade kreativa, empatiska och intellektuella förmågor. Man var duktiga inom sjöfart och astronomi och byggde fantastiska megalitiska monument, samt vattenkanaler. Deras samhälle och deras religion var inte som vårt, men de var inga primitiva grottmänniskor. Världens hittills äldsta målningar (Lascauxgrottan, sydvästra Frankrike) har skapats av Cro-Magnonmänniskor. Många skelettfynd som har hittats visar på läkta skador och man har även funnit tecken på att dessa människor ägnade sig åt rituella begravningar. Stark sammanhållning i gruppen och omhändertagande om sjuka och gamla tros därför ha funnits hos dessa människor.

Hos U5-människorna i Motala hittades ett dussin människokranier som var fästa på träpålar, samt mängder av ben från både människor och djur som placerats på en stenbädd i sjön. Foto: Family Tree DNA

 

Teckning: Helena Wijk

Mina U5a1b6-anmödrar:
Mamma Gun Britt Bure f. 1933 i Uppsala, Upplands län
Mormor Elsa Andersson f. 1903 i Norrköping, Östergötland
Mormors mor Hedvig Pettersson f. 1870 i Krokek, Östergötland
Mormors mormor Kristina Lovisa Persdotter f. 1848 i Krokek, Östergötland
Mormors mormors mor Lovisa Dahlberg f. 1824 i Krokek, Östergötland
Mormors mormors mormor Anna Catharina Fogelberg f. 1884 i Kvillinge, Östergötland
Mormors mormors mormors mor Ingrid Kullström f. 1755 i Kvillinge, Östergötland
Mormors mormors mormors mormor Brita Andersdotter f. 1724 i Risinge, Östergötland
Mormors mormors mormors mormors mor Ingrid Andersdotter f. 1699 i Risinge, Östergötland
Mormors mormors mormors mormors mormor Elisabeth Svensdotter f. 1677 i Regnaholm, Östergötland
Mormors mormors mormors mormors mormors mor Karin Pedersdotter f. 1653 1677 i Regnaholm, Östergötland
Mormors mormors mormors mormors mormors mormor Elisabeth Persdotter f. 1630 i Östergötland

 

 

 

Källor: Artikel Nature (2023): ”A mitochondrial genome sequence of a hominin from Sima de los Huesos”, Artikel, Discover Magazine (2023): ”The Gravettian Culture that Survived an Ice Age”, Artikel: ”Kanaljorden, Motala – Rituella våtmarksdepositioner och boplatslämningar från äldre stenålder, yngre stenålder och järnålder”, Stiftelsen Kulturmiljövård (2021), Family Tree DNA, ”Evolution and dispersal of mitochondrial DNA haplogroup U5 in Northern Europe: Insights from an unsupervised learning approach” by Kristjansson et al. (2022), Prehistoric Britain och egen forskning.

Karin på Regnaholm

Regnaholm
Regnaholms slott vid sjön Regnas norra sida hette ursprungligen Båtstorp.
Foto: Sinikka Halme

Mitokondrie-DNA är en DNA-sträng som finns i cellernas bränslestationer, mitokondrierna. Mitokondrie-DNA som även kallas mtDNA, ärvs från modern – både till döttrar och söner – men det är bara döttrar som kan föra mtDNA vidare. Den mitokondriella DNA-strängen är en exakt kopia av moderns och förändras väldigt långsamt över tid. Därför bär både män och kvinnor samma mtDNA som de kvinnliga anorna har burit i tusentals generationer på den raka moderslinjen.

En haplogrupp kan beskrivas som en mtDNA-familj, eller grupp, som har en gemensam anmoder, som levde på en viss plats vid en viss tid.  Haplogrupp U5, som jag tillhör, liksom min mamma och hennes förmödrar, har spårats till södra Asien. Personer med den här haplogruppen tros ha invandrat till Skandinavien när inlandsisen smälte. Man tror att dessa människor var jägare och samlare. I dag är det endast ca 10 % av skandinaverna som tillhör U5, men nästan hälften av samerna och en femtedel av finländarna tillhör denna mtDNA- haplogrupp.

Den äldsta kända ana på min raka moderslinje var en kvinna som hette Karin Pedersdotter.  Karin, som var min mm mm mm mm mm, föddes 1654 på Regnaholms slott i Östergötland och det är från henne vi har ärvt haplogruppen U5. Det är svindlande att tänka sig att Karins och hennes kvinnliga förmödrars mtDNA har ärvts vidare, generation efter generation i nästan oförändrad form. Eftersom även jag är mor till en dotter så kommer det kanske att ärvas vidare genom hennes barn en gång i tiden…

Karins föräldrar hette Peder Håkansson och Elisabeth. Peder föddes i Floda, Södermanland.

Vet du kanske något mer om familjen? Kontakta mig gärna i så fall. Alla upplysningar, stora som små, är av intresse: forskningwijk(snabela)telia.com

Ursulagener
Illustration: Helena Bure Wijk
mtDNA haplogruppen U5 tros vara 55- 60 000 år och tillhörde ursprungligen en jägar/samlarkvinna i södra Asien som fick en dotter, som i sin tur fick en dotter och hon, i sin tur…

Mina U5-förmödrar:
Elisabeth NN på Regnaholm
Karin Pedersdotter
Elisabeth Svensdotter
Ingrid Andersdotter
Brita Andersdotter
Ingrid Kullström
Anna Catharina Fogelberg
Lovisa Dahlberg
Kristina Lovisa Persdotter
Elsa Lovisa Andersson
Gun Britt Bure
Helena (jag)

Ursulas folk och Helenas

Cherdik_-_John_Speed
Kung Cerdic av Wessex d.534 och min farmor hade något gemensamt

Mitokondrie-DNA (mtDNA) är en DNA-sträng som finns i cellernas bränslestationer, mitokondrierna. Mitokondrie-DNA ärvs från modern – både till döttrar och söner – men det är bara döttrar som kan föra mtDNA vidare. I den raka mödernelinjen (mor, mormor, mormors mor osv) har alla kvinnor samma mtDNA i tusentals generationer eftersom denna DNA-sträng är en exakt kopia av moderns och förändras (muteras) väldigt långsamt över tid.

En haplogrupp kan beskrivas som en mtDNA-familj, eller grupp, som har en gemensam anmoder, som levde på en viss plats vid en viss tid. Professor Bryan Sykes har genom sitt forskningsarbete och boken ”Evas sju döttrar” presenterat de sju kvinnor som kom att bli anmödrar till dagens européer när grupper av människor invandrade hit via Asien för ca 45 000 år sedan. Sykes har givit de sju anmödrarna bokstäver och namn: Jasmin, Katrine, Tara, Helena, Velda, Ursula och Xenia.

Haplogrupp U5, som jag tillhör (liksom min mamma, mormor, mormors mor osv) har spårats till södra Asien. Individer med den här haplogruppen tros ha invandrat till Skandinavien när inlandsisen smälte. Man tror att dessa människor var jägare och samlare. I dag är det endast ca 10 % av skandinaverna som tillhör U5, men nästan hälften av samerna och en femtedel av finländarna tillhör haplogrupp U5, Ursulas folk.

Majoriteten av svenskarna tillhör haplogrupp H, Helenas folk, som kan spåras till Västra Asien för 20 -25 00 år sedan. Denna grupp människor kom hit till dagens Sverige via Anatolien för ca 6000 år sedan. Helenas grupp var väldigt duktiga på att tämja djur och att odla grödor och man tror att haplogrupp U, som levde en mer nomadiserande tillvaro, successivt trängdes undan när bondefolket etablerade sig här.

Min mormor var således en Ursula (U5) men min farmor var en Helena (H3h1).
Människor som delar farmors haplogrupp H3 finns över hela Europa och även i Marocko och Tunisien, men har inte återfunnits i fjärran Östern.

Grenen H3 har sitt ursprung i mesolitiska jägar-samlarsamhällen för ca 9- 11 000 år sedan men den ”kvist” på grenen som farmor tillhörde – H3h – återfinns främst i norra Europa. DNA- undersökningar av den anglosaxiska kungen Cerdic av Wessex d.534 har visat att även han tillhörde haplogrupp H3h. Man tror att anmodern till denna ”haplo-kvist” föddes för högst 3 700 år sedan, men hennes ursprung är ännu okänt.

Ursulagener
mtDNA-haplogrupp U5 – Ursulas folk,
var ursprungligen jägare-samlare.