Våra haplogrupper kan berätta mer

Den 3 augusti, 20256 augusti, 2025 Av Helena Wijki OkategoriseradeLämna en kommentar

Våra haplogrupper kan berätta mer om vårt ursprung och om de långa vandringar våra släkter har gjort genom tiderna. Den kvinna som gav upphov till ”min” mtDNA-haplogrupp U levde i södra Asien för cirka 50 000 år sedan och hennes döttrar, som i sin tur fick döttrar, fick med tiden många ättlingar som gav upphov till nya, yviga grenar i släktträdet.

Haplogrupper

En haplogrupp består av människor som delar samme anfader eller samme anmoder. Då det endast är män som ärver Y-kromosomen så berättar Y-DNA-haplogruppen varifrån man härstammar på farssidan – fars fars fars fars och så vidare medan mtDNA (mitokondrie-DNA) berättar om härstamningen på moderssidan – mors mors mors mors och så vidare.

Mitrokondriellt DNA (mtDNA)

Mitokondrie-DNA ärvs från modern – både till döttrar och söner – men det är bara döttrar som kan föra mtDNA vidare. Denna DNA-sträng är en exakt kopia av moderns och förändras (muteras) väldigt långsamt över tid. En mtDNA-haplogrupp består av en grupp människor som har en gemensam anmoder, som levde på en viss plats vid en viss tid.

Professor Bryan Sykes har genom sitt forskningsarbete och boken ”Evas sju döttrar” presenterat de sju kvinnor som kom att bli anmödrar till dagens européer när grupper av människor invandrade hit via Asien för ca 45 000 år sedan. Sykes har givit de sju anmödrarna bokstäver och namn: Jasmin, Katrine, Tara, Helena, Velda, Ursula och Xenia.

Foto: Rekonstruktion av ett ca 8000 år gammalt kranium från Motala, Östergötland.
Damen på bilden och jag har en gemensam anmoder. Foto: Oscar Nilsson

Haplogrupp U5

MtDNA-haplogrupp U, Ursulas grupp, som jag tillhör, tros ha invandrat från södra Asien till Skandinavien när inlandsisen smälte, men forskare har på senare tid föreslagit att U har sina rötter i Europa. Anmodern, (U)rsula, tros ha levt för cirka 50 000 år sedan och ättlingarna, som i sin tur fick döttrar, förgrenade sig och gav upphov till flera ”undergrupper”, eller grenar, på U-trädet.

Anmodern som gav upphov till släktlinjen U5 föddes för cirka 30 000 år sedan under den epok som av arkeologerna kallas Gravettian. U5-människorna har genom tiderna främst livnärt sig som jägare och samlare. U5-haplogruppen förgrenade sig och fick nya ”skott” när döttrar födde döttrar. U5 fick därmed nya undergrupper – U5a1, U5a2, U5b1 och U5b2. För cirka 23 000 år sedan uppstod U5b1.

I dag är den bara omkring 10 % av dagens svenskar som tillhör haplogrupp U5. Majoriteten tillhör mtDNA-haplogrupp H, Helenas grupp, som kan spåras till Västra Asien för 20 -25 00 år sedan. Denna folkgrupp kom hit via Anatolien för ca 6000 år sedan. (H)elenas grupp var väldigt duktiga på att tämja djur och att odla grödor och man tror att haplogrupp U, som levde en mer nomadiserande tillvaro, successivt trängdes undan och vandrade norrut när bondefolket etablerade sig här.

Cro-Magnon

Cro-Magnon är benämningen på den första moderna människan (Homo Sapiens) som en gång i tiden levde i Europa. Namnet kommer av fyndplatsen, en grotta – Abri de Cro-Magnon – som finns i sydvästra Frankrike. Skelettfynden i grottan har visat sig vara cirka 30 000 år gamla. Till utseendet liknade Cro-Magnonmänniskan oss, men deras hjärnor var större än våra och denna människotyp var resligare.

Den jägar-samlarkultur som kallas Gravetti etablerade sig i Europa på äldre stenåldern, för ungefär 28 000 år sedan. Dessa cro-magnon-ättlingar levde på stäppen där de jagade mammut och följde elefanthjordarna för att få mat och kläder. De byggde sina hus av mammutben och tämjde hundar som var dem behjälpliga under jakten.

DNA-undersökningar av skelettfynd från denna period har visat att Gravetti tillhörde Y-DNA-haplogruppen (hg)I på faderssidan och mtDNA-haplogrupp U5 och U2, på moderssidan.

Ättlingarna till de forntida människor som en gång i tiden jagade mammut i ett bistert klimat och följde hjordarna på deras väg, kom med tiden att etablera sig på många platser i världen. Från stenåldersjägarkulturen Gravetti uppstod senare bronsålderskulturen Yamnaya (Yamna) som jag har skrivit om tidigare här i bloggen.

Villabruna 1

Tack vare arkeologi och DNA-forskning kan vi idag få veta mer om gamla släktingar som levde för tusentals år sedan. I en grotta i norra Italien hittade man en ättling till Cro Magnon/Gravetti-jägarna som levde för cirka 14 000 år sedan. Den unge mannen var i 25-årsåldern när han avled och hade en robust kroppsbyggnad under sin livstid. Han var reslig för sin tidsepok och hade starka lårmuskler, vilket tyder på att han var van att vandra i bergig terräng. Kvarlämningarna visar även tecken på stark muskulatur i överkropp och armar, så man tror att han var van att hantera kastvapen av olika slag. ”Villabruna” och jag delar en gemensam anmoder som tillhörde haplogrupp U5b1. En annan gammal U5-släkting är ”Cheddarmannen” från Cheddar Gorge, Somerset i England…

I kannibalernas grotta

I början på 1900-talet hittades det skelett som fick namnet ”Cheddarmannen” i Gough’s Cave, Storbritannien. ”Cheddarmannen” levde för 10 000 år sedan och delar samma anmoder som ”Villabruna 1”. Båda männen hade mtDNA-haplogrupp U5b1. Cheddarmannen tros ha haft mörkt, lockigt hår, mörk hud och blå ögon. En studie som gjordes av Natural History Museum 2018 menar att ”Cheddarmannen” liksom andra anatomiskt moderna människor, som kom till Storbritannien via Doggerland, en gång vandrat dit från Afrika. De ”mellanlandade” i mellanöstern och tog sig sedermera västerut, till Europa.

Gough’s Cave i England tycks ha varit ett populärt ställe förr i tiden. Några tusen år innan ”Cheddarmannen” fick sin viloplats i den gamla grottan, höll nämligen andra Cro-Magnonättlingar till där i grottan och festade loss…på sina medmänniskor. De människor som levde där för cirka 14 000 år sedan (Magdalenian-kulturen) inte bara åt sina medmänniskor. De ägnade sig även åt att rista in konstnärliga mönster i offrens skelett (efter måltiden) och använde de dödas huvudskål som dryckesbägare. Forskarna tror dock inte att man åt upp sina vänner på grund av hunger. Istället tycks det ha varit någon slags religiös föreställning som låg bakom denna kusliga form av kannibalism.

Mystiska ritualer och kranium på pålar

Att ”U5-människorna” hade märkliga saker för sig i forntiden, det har man även sett i andra arkeologiska studier, bland annat i Östergötland. Mellan åren 2009 – 2013 gjordes utgrävningar av en grav- och boplats från äldre stenåldern i Motala, Östergötland. Där levde en grupp människor som hade mtDNA-haplogrupp U5a1 och U5a2 och därmed delade de en gammal anmoder med ”Villabruna 1”, ”Cheddarmannen” och även med mig.

Förutom hundratals träpålar, flätverk av näver och rötter samt stenverktyg fann man även ett dussin människokranier som var fästa på träpålar, samt mängder av ben från människor och djur som placerats på en stenbädd i sjön. Man vet inte varför dessa människoskallar sattes på pålar i den grunda sjön, men de pinnar/pålar av trä som man fäst dem på visar tecken på att de ursprungligen varit fästa i någon slags eldbädd då de är svedda/brända i ena änden.

De flesta skelettfynden i Motala visade sig tillhöra mtDNA-haplogruppen U5. Foto: Sara Gummesson

DNA-tester som berättar mer om mtDNA

DNA-företaget Family Tree är stationerat i Texas, USA och man erbjuder flera olika DNA-tester. Förutom testet ”Family Finder” där man får veta mer om sina rötter på båda föräldrarnas sidor, erbjuds även DNA-test på den direkta faderslinjen (Y-DNA) samt den direkta moderslinjen (mtDNA).

Nyligen har Family Tree DNA gjort en stor uppdatering av databasen där bland annat 40 000 nya ”mtDNA-grenar” har lagts till. Alla som har gjort (eller kommer att göra) testet ”mtFull Sequence” kommer att få veta mycket om sin härstamning på moderssidan.

DNA-testet ”mtFull Sequence” kostar förnärvarande 159 dollar (cirka 1 600 kronor). Om man redan har gjort DNA-testet ”Family Finder” kan man köpa uppdateringen ”mtFull Sequence” för cirka 1200 kronor. För att köpa uppdateringen loggar man in på sitt konto och ”klickar” på den orange, avlånga ”knappen” högst upp på sidan, där det står ”Add Ons & Uppgrades”. Man behöver då inte göra om testet på nytt utan meddelas med e-post när uppdateringen/sekvenseringen är klar.

Om man tidigare har gjort det mer ”grunda” testet ”mtPlus” så får man tyvärr inte veta så väldigt mycket om sina mtDNA-rötter utan att köpa testet ”mtFull sequence”, men en liten ”vink” om härstamning kan man i alla fall få om man loggar in på sin sida och väljer ”mtDNA” i menyn högst upp på sidan.

Även företaget DNA-företaget Living DNA erbjuder sina kunder att få ta del av mtDNA- och Y-DNA-resultat, DNA-matchningar, genetiska rötter 80 000 år tillbaka med mer genom DNA-testet ”Full Ancestry Kit” som kostar cirka 1200 kronor (85 pund). Obs! Det är endast män som kan få veta mer om den direkta faderslinjen, Y-DNA, oavsett vilket DNA-företag man väljer men både kvinnor och män kan få veta mer om sin mtDNA-haplogrupp genom ett mtDNA-test.

Rekonstruktion av man som levde i Motala. Foto: Oscar Nilsson

Källor: Artikel Nature (2023): ”A mitochondrial genome sequence of a hominin from Sima de los Huesos”, Artikel, Discover Magazine (2023): ”The Gravettian Culture that Survived an Ice Age”, Artikel, Natural History Museum: ”Why were early Britons eating each other”, Artikel: ”Kanaljorden, Motala – Rituella våtmarksdepositioner och boplatslämningar från äldre stenålder, yngre stenålder och järnålder”, Stiftelsen Kulturmiljövård (2021), Artikel: ”Keep your head high: skulls on stakes and cranial trauma in Mesolithic Sweden”, Gummeson, Hallgren & Kjellström, Family Tree DNA och egen forskning.

Förvirrande beräkningar

Den 1 juli, 202531 juli, 2025 Av Helena Wijki DNA-släktforskning, DNA-testLämna en kommentar

Vermundsjøen, Åsnes, Norge. Foto: Jan-Tore Egge

Att försöka beräkna etnicitet och ursprung tycks vara en klurig uppgift för DNA-företagen. Det märks när man gör DNA-test hos olika släktforskningsföretag och får vitt skilda ”etnicitetsuppskattningar”. Ena dagen har man rötter i Norge, men strax därpå har generna hamnat i södra Yorkshire…

DNA-testerna utvecklas hela tiden till det bättre, med bättre analysmetoder och ju fler människor som låter testa sig, desto bättre kommer förhoppningsvis vårt historiska ursprung att beräknas. Tills vidare gör vi nog bäst i att se det hela som en liten ”vink” om varifrån vi kommer, utan att fästa alltför stor vikt vid det som kallas ”etnicitetsberäkning”.

Förvirrande ”etnicitetsberäkning”

När man gör ett DNA-test så får man på köpet en ”etnicitetsberäkning” som ibland kan vara förvirrande. DNA-företagen jämför nämligen DNA´t med referensgrupper som bor i olika områden, så kallade ”Founder Populations” och baserar etnicitetsberäkningen på detta. Beräkningen sträcker sig ofta bara 3–400 år tillbaka i tiden, så egentligen berättar etnicitetsberäkningen endast var släkten har hållit hus de närmaste generationerna. För att riktigt gå på djupet med sina rötter behöver man analysera det forntida DNA´t.

”Härkomst”, ”My Origins” och ”etnicitetsberäkningar” är ingen exakt vetenskap och bör tas med en stor nypa salt. Företaget My Heritage baserar sina beräkningar på referensgrupper i olika områden, så kallade ”Founder Population”. Denna etnicitetsberäkning sträcker sig ett par hundra år tillbaka.

AncestryDNA använder sig av referensgrupper av människor med känd härkomst. En sådan referensgrupp kan exempelvis vara Amishfolket i USA. Genom ett DNA-test hos Ancestry kan släktens ursprung spåras max 400 år tillbaka i tiden.

Företaget Family Tree DNA kallar sin etnicitetsberäkning ”My Origins” och denna funktion ger en procentuell uppdelning av de populationer som testpersonens DNA är kopplat till, så kallat ”ursprung”, max 5 – 6 generationer bakåt i tiden.

DNA-företaget Living DNA spårar testpersonens ursprung 6–8 generationer bakåt i tiden. Då företaget är stationerat i Storbritannien har man specialiserat sig på just brittiskt DNA. Företaget hävdar själva att man är det första företag som kan bryta ned och analysera den brittiska härkomsten till 21 specifika regioner. Living DNA använder sig av en databas med 80 olika regioner för att göra en bedömning av testpersonens ursprung.

Min pappa är 48% norsk enligt My Heritage

Gener verkar ”hoppa” lite hur som helst

Etnicitetsuppskattningen kan vara värdefull på många sätt, men är även vansklig och missvisande. I slutet av 15- och början av 1600-talen bosatte sig många östfinnar (svedjefinnar) i Sverige och Norge. De finska rötter kan med DNA-företagens analysmetoder helt försvinna och istället beräknas som norska eller svenska rötter, då anorna har levt i generation efter generation på dessa platser.

Det autosomalt DNA:t, från båda föräldrarnas sidor, som används för att beräkna en persons ursprung, ärvs ned slumpmässigt och blir mer utspätt ju längre tillbaka i tiden man kommer. För varje generation halveras mängden ärvt DNA från en specifik förfader. Min pappa är exempelvis 48% norsk enligt DNA-testet och jag är 19% norsk. Det slumpmässiga arvet, då gener tycks kunna ”hoppa” lite hur som helst kan märkas då man inte alls tycks ha ärvt samma ursprung som föräldrarna, eller sina syskon, enligt DNA-företagens ”etnicitetsberäkningar”. Vi gör därför bäst i att ta det hela med en nypa salt.

Skyller på gamle Sølve och slumpen

Att mina 19% norska rötter plötsligt försvann från DNA-resultatet skyller jag på gamle Sølve. Det verkar nämligen vara hans fel att alla mina norska ”procent” plötsligt hamnade i Storbritannien, enligt Living DNA. Eller också beror även detta på något ”slumpmässigt arv” eller ”hoppande” gener? Det är svårt att veta…

Min farfars släkt kom från Solør i östra Norge där de har levt sedan urminnes tider. Solør var ett vikingatida småkungadöme en gång i tiden. Landskapet Solør omfattar kommunerna Våler, Grue, Åsnes, Brandval i Kongsvinger samt finnskogen.

Enligt myten var det norrmannen Solve Solvesson (Sølve Solvarsson/Solve den gamle) f. ca 630 som först röjde mark och bosatte sig i Solør. Gamle Solve nämns bland annat i Snorre Sturlassons ”Heimskringla”, som skrevs på 1200-talet.

Solves barnbarnsbarn ska sedan ha gift bort sin dotter, Solveig, med Olav Tretelgja (Olof Trätälja), varpå Ynglingaätten hamnade i Norge. Vad som är myt och sanning är svårt att avgöra, men det verkar i alla fall som om dagens befolkning i norska Solør har, (förutom mycket finskt DNA efter de skogsfinnar som en gång bosatte sig där) även DNA som överensstämmer med populationer i Storbritannien, bland annat Södra Yorkshire, Irland och i Östangeln som befolkades av, bland annat, norrmän en gång i tiden. Mina 19% norska rötter förvandlades plötsligt till brittiska, när jag laddade upp mitt DNA-resultat hos företaget Living DNA, vars etnicitetsberäkning sträcker sig lite längre tillbaka i tiden än exempelvis My Heritage.

Det här med etnicitetsberäkning är klurigt. När jag laddade upp mitt DNA-resultat till företaget Living DNA omvandlades mina 19% norska DNA-rötter till 17,2% brittiska.

DNA-testerna utvecklas hela tiden till det bättre, med bättre analysmetoder och ju fler människor som gör DNA-test, desto bättre kommer vårt historiska ursprung att beräknas. Tills vidare gör vi nog bäst i att se det hela som en liten ”vink” om vår härkomst, utan att fästa alltför stor vikt vid det som kallas ”etnicitetsberäkning”.

DNA-släktforskning, ett spännande detektivarbete

Den 10 juni, 202320 februari, 2024 Av Helena Wijki DNA-släktforskning, DNA-test, SläktforskningstipsLämna en kommentar

Äntligen har DNA-resultatet kommit och man loggar förväntansfullt in på den personliga DNA-sidan, bara för att inse att man inte förstår någonting. Där är sida upp och sida ned med hundratals – kanske tusentals DNA-kusiner (om du har finskt påbrå), som är släkt på varierande avstånd…men man känner inte igen någon av dem. Det är som ett virrvarr av mystiska, okända ”2th -4th cousins” och dessutom lika många obegripliga ”remote cousins” som man aldrig någonsin kommer att kunna lista ut släktskapet till. Så känns det i alla fall till en början.

DNA-släktforskning är så spännande…och många gånger väldigt frustrerande, men ge inte upp! Här är några små tips som jag hoppas kan hjälpa dig vidare.

Börja med de närmaste DNA-matcherna

DNA-sekvensers längd mäts i centimorgan (cM) och de DNA-matcher som du är närmast släkt med har de högsta siffrorna. Börja med att utforska dessa och gå sedan vidare med släktingar på längre avstånd, allt eftersom. Jag har, tillsammans med flera DNA-matcher lyckats spåra de gemensamma anorna trots att vi bara delar cirka 40 cM, men då krävs det grundlig släktforskning att utgå ifrån. DNA-matcher som du delar 75-100 cM med finns det stora chanser att hitta den gemensamma länken till. Om du, liksom jag har några ”fader okänd” i på vissa grenar i ditt släktträd, så är det svårare, men det är inte alls omöjligt att hitta den gemensamme anfadern med en del detektivarbete.

När jag utgår från mitt eget DNA-test så ser det ut så här när det gäller DNA-matcher och gemensamt DNA:
Föräldrar och barn cirka 3384 cM
Halvsyskon/mor-farföräldrar/barnbarn/moster/morbror/faster/farbror cirka 1693 cM
Föräldrars kusiner cirka 422 cM (1th-2th cousin)
Mor/farföräldrars syskons barnbarn cirka 230-280 cM (1th-3th cousin)
Mor/farföräldrars föräldrars syskons barnbarn cirka 100-110 cM (2th-4th cousin)

Your DNA Guide har gjort ett utförligt schema över centimorgan och beräknat släktskap som du hittar här

Bygg släktträd

Hos samtliga företag som erbjuder DNA-tester har användarna möjlighet att lägga in sina släktträd men det är långt ifrån alla som gör det. Man kanske inte känner till sin släkt eller man har kanske gjort ett DNA-test i annat syfte än släktforskning.

Ett släktträd, åtminstone några generationer tillbaka, kan underlätta enormt och öka möjligheterna att hitta de gemensamma anorna. När de saknas brukar jag bygga släktträd till mina DNA-matcher. Jag har lyckats lösa många DNA-mysterier på detta sätt. När man har kommit några generationer tillbaka så brukar den ”röda tråden” synas i form av släktnamn och geografiska platser.

Att ”skissa” släktträd för de DNA-matcher som saknar egna kan hjälpa dig att lösa släktgåtorna

Riksarkivets digitala forskarsal med Sveriges kyrkböcker och andra viktiga register är gratis att använda. För att enkelt kunna strukturera och spara fynden kan man använda ett släktforskningsprogram, exempelvis Min Släkt som kan laddas ned gratis här

Blåa och röda gubbar

Om du har låtit testa dig på företaget Family Tree DNA så finns det en funktion som kan vara till stor hjälp. När du har lyckats hitta släktskapet till DNA-matcher så kan du ”länka” dem på rätt plats (till rätt ana) i ditt släktträd. Om personen är en släkting på din mammas sida så skapas då en röd ”gubbe”(maternal) och en blå ”gubbe” (paternal), om det är en släkting på pappas sida. På så sätt får du både blåa och röda ”gubar” på din DNA-sida, vilket hjälper dig att enkelt se vilken släktsida dina DNA-matcher hör hemma på.

Uppdatering i AncestryDNA

Den 23 september, 202123 september, 2021 Av Helena Wijki DNA-släktforskning, DNA-testLämna en kommentar

AncestryDNA har i dagarna lanserat en uppdatering av användarnas etniska bakgrund där man, genom att referensgruppen har utökats, får ett mer exakt resultat. Ancestry skriver om sin uppdatering att den utökade mängden data i referensgruppen gör det lättare att åtskilja närliggande regioner vilket ger en mer exakt uppskattning. Genom den nya uppdateringen har man även lagt till åtta nya regioner – Egeiska öarna, Bengalen, Arabiska halvön, Egypten och Levanten. Även tre nya regioner på den amerikanska kontinenten finns nu tillgängliga – ursprungsbefolkning i Panama och Costa Rica, Ecuador och Chile.

För egen del innebar uppdateringen att jag har blivit tre procent mer finsk och en procent mer norsk, så det tillförde inte så mycket för mig personligen, men kan säkert vara till glädje för andra användare. AncestryDNA´s beräkningar kring vilka regioner i Sverige jag härstammar från stämmer ganska bra.

Vid en ”etnicitetsuppskattning” har man jämfört mitt DNA-resultat med en referensgrupp bestående av människor som bor i olika länder och regioner. Ju fler människor som gör DNA-test, desto större blir referensgruppen och resultatet blir mer rättvisande, men man bör ändå ta dessa beräkningar med en nypa salt. Min ”etnicitetsberäkning” hos tre av de största DNA-företagen, Ancestry, Family Tree DNA och My Heritage skiljer sig åt men ger en liten ”vink” om var jag har mina rötter och överensstämmer ganska bra med min släktforskning.

AncestryDNA: 81% Sverige/Danmark, 14% Finland, 3% Norge och 2% Baltikum

Family Tree DNA: 76% Skandinavien, 11% Finland, 10% östslav och 4% baltisk

My Heritage: 79% skandinavisk, 17,6% finsk och 3,3% baltisk

Många fler populationer i myOrigins 3.0

Den 29 september, 202029 september, 2020 Av Helena Wijki DNA-släktforskning, SläktforskningstipsLämna en kommentar

I dagarna har Family Tree DNA lanserat myOrigins 3.0 där användarnas DNA jämförs med många fler referensgrupper, vilket möjliggör en tydligare ”genetisk mix”. I den tidigare versionen, myOrigins 2, jämfördes DNA mot referensgrupper bestående av 24 populationer, som nu har utökats till hela 90. En stor förbättring.

Med den nya versionen har jag numera 25% av mitt DNA i Ryssland (östslav), Baltikum och Finland, vilket överensstämmer med min släktforskning. I ett av mina tidigare inlägg kan du läsa mer om Ryssland och den gamle anfadern Rurik.

Genom uppdateringen av programmet fick min pappa 13% i Irland, en viktig bit i släktväven som vi har saknat i tidigare versioner av myOrigins. Under 500-talet f Kr började keltiska stammar invandra till Irland och mot slutet av 700-talet kom vikingarna till området. Anfadern Domhnal Lochlainn var kung på Irland och föddes år 1048. Mer om honom och släkten kan du läsa här.

myOrigins 3.0 är tillgängligt för alla som tidigare har gjort DNA-test hos företaget Family Tree DNA samt för alla som gör testet nu och i framtiden.

Så mycket kostar DNA-testet

Den 19 oktober, 201915 januari, 2021 Av Helena Wijki DNA, DNA-släktforskning, DNA-test, Släktforskningstips, Släktforskningsverktyg26 kommentarer

I det här inlägget ska jag berätta lite mer om DNA-test, vad det kostar på de olika företagen samt vad man bör tänka på innan man beställer testet. Det finns flera olika DNA-test att välja på men idag ska jag berätta om det mest populära testet, det autosomala DNA-test som bland andra företagen Family Tree DNA, Ancestry och My Heritage erbjuder.

Att göra DNA-test har blivit alltmer populärt på senare år. Genom ett DNA-test får du möjlighet att verifiera din ”pappersforskning”, får många nya DNA-släktingar som ”matcher” och därmed hundratals nya släktgåtor att reda ut. Genom de ”etnicitetsuppskattningar” som ingår i testet kan du även få en liten vägvisare om var i världen du har dina genetiska rötter. Jag gjorde DNA-test för några år sedan och i dagsläget är vi ett tiotal nära släktingar som har valt att göra DNA-test.

Autosomalt DNA-test – dina rötter på både pappas och mammas sida

Det autosomala DNA-testet ger dig många DNA-matcher. Dessa personer presenteras i en lista som uppdateras vartefter. Dina DNA-matcher är nu levande släktingar, som är släkt med dig på din pappas eller din mammas sida, 4-6 (ofta ännu längre tillbaka) generationer tillbaka i tiden. Kontaktuppgifter till dina nya DNA-kusiner finns också (om de har valt att visa denna information).

Det är en smaksak vilket företag man vill använda sig av. Viktigt att tänka på om ni är flera personer som ska göra DNA-test är att ni inte kommer att se varandra som DNA-matcher om ni väljer att låta testa er på olika företag. Bäst är därför att välja ett företag som passar era behov och plånbok och så gör era tester där. Om ni har gjort DNA-test på olika företag så kan ni ladda upp resultaten, helt gratis, på Gedmatch som erbjuder bra verktyg, bland annat för att mer exakt se varifrån i världen man härstammar.

Med testresultatet följer även en funktion som ger dig en procentuell beräkning av din personliga genetiska ”mix”. Resultatet ska tas med en stor nypa salt. Testpersonens DNA jämförs med små referensgrupper och kan ge missvisande resultat.

Så mycket kostar DNA-testen och detta ingår i priset:

Family Tree DNA är det företag där flest svenskar har låtit DNA-testa sig. Det autosomala DNA-testet heter Family Finder och kostar ca 752 kronor men företaget erbjuder flera gånger per år kraftigt rabatterade priser.

Nya DNA-matcher kommer att presenteras på din personliga DNA-sida, någon/några gånger per vecka de närmaste 25 åren. Med testresultatet följer även funktionen ”My Origins” som ger en procentuell beräkning av din personliga genetiska ”mix”, eller ”ethnic makeup” som man kallar det, samt ”Ancient Origins” där man jämför ditt DNA med arkeologiska fynd (mänskliga benfynd) som har återfunnits. Ancient DNA erbjuds endast av Family Tree DNA. Det pris du betalar för ditt DNA-test är en engångskostnad och inga andra kostnader tillkommer för att använda de olika funktionerna och verktygen som medföljer testet.
Pris: ca 752 kronor

My Heritage erbjuder ett liknande autosomalt DNA-test som kostar 810 kronor. Just nu är det rabatt och testet kostar 610 kronor. Även med testet My Heritage DNA får du DNA-matcher och uppskattat etnicitet. Man erbjuder även användare att kostnadsfritt ladda upp sina DNA-test, som har gjorts via andra företag. Om man nappar på detta erbjudande får man en lista med DNA-matcher men sedan kommer man inte så mycket längre. För att se etnicitetsuppskattning, kromosomläsare, se DNA-matchernas släktträd etc. så kostar det 324 kronor. (engångskostnad)
Pris: 820 kronor
Obs! Att ”låsa upp” uppladdade DNA-kit för att se etnicitetsberälning, kontakta DNA-matcher etc. kostar 324 kronor per uppladdat DNA-kit.

Ancestry erbjuder ett autosomalt DNA-test som heter Ancstry DNA. Med testresultatet följer uppgifter om ditt etniska ursprung samt en lista med DNA-matcher.
Pris: ca 1210 kronor

I väntan på DNA-resultatet

Den 29 december, 201829 december, 2018 Av Helena Wijki DNA-släktforskning, DNA-test, släktforskning, Släktforskningsverktyg2 kommentarer

När du har beställt DNA-test från Family Tree DNA får du snart dina inloggningsuppgifter (Kitnumber och password) med e-post. Med dessa uppgifter kan du redan nu logga in på din personliga sida.

Om du inte vill visa ditt riktiga namn kan du exempelvis välja att bara skriva dina initialer eller ett smeknamn. Självklart är det roligare för dina kommande DNA-kusiner att se ditt riktiga namn, men du väljer själv vad som känns bäst för dig.

Under fliken Privacy&Sharing väljer du vilka som ska kunna se ditt DNA-resultat och ditt släktträd (om du väljer att ha ett sådant). Man kan välja att vara synlig för DNA-matcher på alla nivåer, på långt håll, nära håll eller för ingen alls men viktigt att veta är att om du väljer inställningen ”none” så får du själv inte heller se dina DNA-matcher. Jag har valt inställningen ”all levels” men det är en smaksak. Huvudsaken är att man själv känner sig bekväm.

Eftersom DNA-testet kommer att ge nya DNA-matcher under de kommande 25 åren, är det även viktigt att vi funderar ut vem som ska ansvara för DNA-sidan om vi ”faller ifrån”. Namn och adress på denna person kan med fördel skrivas in under fliken ”Beneficiary information”, så behöver vi inte fundera mer på det 🙂

Här kan du välja hur mycket du vill dela av ditt DNA-resultat, ändra lösenord och mycket mer.

Ett släktträd, åtminstone några generationer bakåt i tiden, är en ovärderlig hjälp när du och dina kommande DNA-matcher söker efter gemensamma anor. Under fliken ”my Family Tree” kan du skriva in de anfäder- och mödrar som du känner till, eller ladda upp befintligt släktträd som GEDCOM. Du kan även lägga in bilder och annan information.

Det är enkelt att bygga släktträd på Family Tree DNA och några generationer bakåt i tiden kan underlätta enormt mycket för dig och dina kommande DNA-matcher, när ni ska finna era gemensamma ”nämnare”.

Läs mer om DNA-test här

Att göra DNA-test är inte svårt

Den 21 december, 201821 december, 2018 Av Helena Wijki DNA-släktforskning, DNA-test, SläktforskningsverktygLämna en kommentar

DNA-testet Family Finder är ett så kallat autosomalt test som ger dig DNA-matcher, nu levande släktingar, som är släkt med dig på både din pappas och din mammas sida, 4-6 (ofta ännu längre tillbaka) generationer tillbaka i tiden.
Family Finder beställs och betalas enkelt med kort via hemsidan Family Tree DNA. Då priserna anges i amerikanska dollar är det bra att ha en valutaomvandlare till hands, exempelvis Valuta.se. Family Tree DNA har sitt huvudkontor i USA och hemsidan är engelskspråkig, men låt dig inte skrämmas av det. Googles kostnadsfria översättningstjänst är en bra hjälp. Du kan enkelt kopiera och klistra in text i översättningsprogrammet.

När du har beställt ditt DNA-test får du strax en bekräftelse på beställningen samt ett personligt ”Kit-nummer” och lösenord skickat till den e-postadress som du har uppgivit. Den personliga DNA-sidan kan du med fördel bekanta dig med i god tid innan ditt resultat har kommit. Där kan du bland annat ställa in sekretess och välja hur mycket/hur lite du vill visa av dig själv för andra DNA-släktforskare. Om du inte vill att ditt namn ska stå kan du välja att skriva bara förnamn, ett smeknamn eller bara dina initialer. För dina DNA-matcher är det förstås roligt att få veta lite mer om dig än bara initialer, men genom att ”klicka” på din profil kan de kontakta dig via e-post.

Att fylla i några generationer bakåt i ditt personliga släktträd (Family Tree) på din DNA-sida underlättar väldigt mycket för dig och dina kommande DNA-kusiner när ni tillsammans ska ”klura ut” hur ni är släkt.

Så gör du själva DNA-testet:

Efter att beställning och betalning är gjord kommer du efter någon/några veckor att få ditt DNA-testkit i brevlådan. Testkitet innehåller välkomstbrev, instruktioner (med bilder), föradresserat vadderat returkuvert, ett dokument med ditt kitnummer, två sterila ”tops” samt två provrör med konserveringsvätska.

Testet görs med fördel på morgonen innan du har ätit och borstat tänderna. (Det måste ha förflutit 4 timmar sedan du åt mat senast). Tag ut den ena ”topsen” (svabben) och gnugga lätt på insidan av ena kinden. Gnugga inte för hårt så att det börjar blöda. Placera sedan testpinnen i behållaren och ”bryt” av pinnen (det knäpper till när den är av). Skruva sedan på locket och upprepa samma procedur med den andra ”pinnen”.
Glöm inte att underteckna det gröna dokumentet med ditt namn och kryssa i.
Sedan är det bara att placera allt i kuvertet, köpa porto (ca 20-30 kronor) och lägga kuvertet på postlådan. Jag brukar gå in på Pressbyrån eller annan butik och be dem hjälpa mig med vägning och porto, samt en liten röd ”Airmail-lapp”.

Med ett DNA-test får du kontakt med nya, härliga släktingar och får möjlighet att verifiera din ”pappersforskning” Teckning: Helena Bure Wijk

DNA-test som julklapp blir till glädje för hela familjen

Den 19 december, 201821 december, 2018 Av Helena Wijki DNA-test, släktforskning, SläktforskningsverktygLämna en kommentar

Nu när julen närmar sig har man kanske inte så mycket tid över till att reflektera över sina ”släktrötter”, men om du funderar på att göra ett DNA-test så är den bästa tiden nu. Det är nämligen nu som det är stora rabatter på det autosomala DNA-testet Family Finder genom företaget Family Tree DNA och de rabatterade priserna gäller t o m 31 december 2018. Testet kostar nu 49 dollar + porto (istället för 79 dollar plus porto). I svenska kronor blir summan 540 kronor (inklusive porto). Testet kan beställas här

Det finns flera olika företag som erbjuder autosomalt DNA-test (där man får veta sina rötter på båda föräldrarnas sidor), exempelvis My Heritage och Ancestry men jag rekommenderar varmt företaget Family Tree DNA eftersom det är det företag där flest svenskar har DNA-testat sig. Jag har hittills beställt och administrerat sex DNA-test genom företaget sedan 2016 och har endast positiva erfarenheter.

Om du, liksom jag är nyfiken på dina släkt-rötter så kan ett DNA-test vara årets bästa julklapp för dig och din familj. En julklapp som varar i många år och som blir till glädje för hela familjen. Priset på DNA-testet är en engångssumma och ger dig tillgång till en privat DNA-sida där nya DNA-matcher (nu levande släktingar) kommer att publiceras varje vecka under 25 år. Du får även veta din ”etniska” DNA-mix och mycket, mycket mer.

Jag kommer i dagarna att berätta mer om hur DNA-test fungerar, hur man gör själva testet, tolkar resultatet och mycket mer.

Önskar er alla en riktigt God Jul!

Läs mer om DNA-test här:

Att göra DNA-test är inte svårt

Ett DNA-test kan göra historien levande

DNA-släktforskning

Ursulas folk och Helenas

DNA berättar mer om vårt ursprung

På snabbvisit hos släkten i Motala

DNA berättar mer om vårt ursprung

Den 5 december, 201810 juli, 2020 Av Helena Wijki DNA-släktforskning, släktforskning, SläktforskningsverktygLämna en kommentar

rajag — Mor och dotter med rötter i olika delar av världen

När man bestämmer sig för att göra ett DNA-test så öppnar sig en ny spännande värld. Genom DNA-släktforskning får du möjlighet att verifiera ”pappersforskningen”, får många nya DNA-släktingar som ”matcher” och därmed hundratals nya släktgåtor att reda ut. Genom de ”etnicitetsuppskattningar” som de olika företagen erbjuder kan du även få en vägvisare om var i världen du har dina genetiska rötter.

När man väljer att göra DNA-testet ”Family Finder” genom företaget Family Tree DNA får man veta sin genetiska ”mix” genom det verktyg som heter ”My Origins”. ”Family Finder” är ett så kallat autosomalt DNA-test som kartlägger arvsmassan på både mammas och pappas sida och som matchar ditt DNA med nu levande släktingar på båda föräldrars sidor.

All etnicitetsuppskattning bör tas med en stor nypa salt eftersom DNA-företagen jämför ditt DNA med relativt små referensgrupper från olika populationer, men ju fler som väljer att DNA-testa sig, desto mer exakt kommer uppskattningen att bli.

Jag har alla mina anor i Europa men min dotters pappa har sina rötter i Argentina och Bolivia. Enligt DNA-testet är jag 100% europé och 82% skandinav och min dotter är 72% europé och endast 10% skandinav. Enligt DNA-testet har jag 10% av mina gener i Finland och 6% i Östra Europa (vilket stämmer väl överens med min släktforskning). Min dotter har lustigt nog hela 10% Finland enligt testet. Finskt och svensk DNA skiljer sig markant åt. Det finska härrör inte från Skandinavien utan från södra Asien.

När man väl har fått sitt DNA-resultat kan man ladda upp det helt gratis på Gedmatch som erbjuder fantastiska verktyg, bland annat för att mer exakt se varifrån i världen man härstammar. Mitt DNA tycks vara en blandning av Norge, Ryssland och Skottland.

Jag är en finsk-norsk skotte enligt testet 🙂

Min dotters farfar hade sina genetiska rötter hos ursprungsbefolkningen som lever i Bolivia och hennes DNA påvisar detta i Gedmatch. Min flicka bär i sin arvsmassa bland annat rötter i Karitiana, en indiansk befolkning som nu lever i Brasiliens regnskogar. (En genetisk studie visade 2015 att Karitiana-folket är släkt med de människor som bor på Andamanöarna i Indiska oceanen, Australien och Papua Nya Guinea).
Hon har även rötter i den nordamerikanska folkgruppen Pima (Akimel O`odham) som själva kallar sig ”flodfolket”, Miwok-indianerna i norra Kalifornien, Wixáritari i Mexiko, Cochimi och Mixtec ”molnfolket” i Mexiko.

Mixtec, molnfolket lever i Mexico. Bild: Wikipedia

DNA-släktforskning

Den 17 december, 201724 mars, 2018 Av Helena Wijki DNA-släktforskning4 kommentarer

Deoxiribonukleinsyra (DNA) är det kemiska ämne som bär vår genetiska information. På senare tid har många släktforskare, även jag, valt att göra DNA-test i släktforskningssyfte. Det finns flera olika företag som erbjuder DNA-tester till varierande priser. Det är en smaksak vilket företag man vill använda sig av. Jag rekommenderar Family Tree DNA, som är det företag där flest svenskar har låtit testa sig.

Family Tree DNA erbjuder en mängd olika tester för att spåra DNA på fädernet (Y-DNA) och på mödernet (Mitokondrie DNA) samt för att knyta kontakt med släktingar. Man erbjuder även ett autosomalt DNA-test där du får veta mer om ditt ursprung samt blir ”matchad” med många levande DNA-”kusiner” på både pappas och mammas sida. Detta test heter Family Finder.

Ett DNA-test görs genom ”topsning” av kindernas insidor. Det dröjer cirka 5 veckor innan resultatet kommer.

Med testresultatet följer även funktionen ”My Origins” som ger en procentuell beräkning av din personliga genetiska ”mix”, eller ”ethnic makeup” som man kallar det, samt ”Ancient Origins” där man jämför ditt DNA med arkeologiska fynd (mänskliga benfynd) som har återfunnits. Företaget My Heritage, som också erbjuder DNA-tester har en liknande funktion i sina test, men där kallas den ”din etnicitetsuppskattning”.

Både Family Tree DNA:s ”My Origins” och My Heritages ”Din etnicitetsuppskattning” ska tas med en stor nypa salt. Testpersonens DNA jämförs med små referensgrupper och kan ge missvisande resultat. Det är t.e.x. mycket svårt att avgöra vad som är ryskt/finskt/baltiskt. Så är jag t.ex. 100 % europé enligt de båda testföretagen. Jag är cirka 80 % skandinav enligt båda testerna, men enligt My Heritage är jag 16,3 % finsk och 3,6 % baltisk. Enligt Family Tree DNA är jag 12 % finsk och 6 % östeuropé. Men sammantaget ger väl de båda resultaten en liten, liten vink om min genetiska blandning. Efter många års släktforskning vet jag att det finns många ”skogsfinnar” från Östfinska Savolax i släkten, liksom baltiska anor, från Estland och Lettland, samt ryska anor, från Novgorod.

myheritage
Här är min ”etnicitetsuppskattning” enligt My Heritage.

Den mest värdefulla funktionen i Family Tree DNA:s test ”Family Finder” är den som heter ”matches” och som låter oss lära känna levande släktingar på båda föräldrarnas sidor. Jag har genom mitt test fått drygt 1800 DNA-matcher. Än så länge har jag bara lyckats ”klura ut” släktskapet till ett trettiotal personer. Men tack vare DNA-testet har jag fått kontakt med nya, härliga släktingar och i somras träffade jag för första gången en DNA-kusin i Norge. Vi är tiomänningar och hittade varandra genom Family Tree DNA.

norge
Härifrån kommer en stor del av mitt DNA enligt ”My Origins”, Family Tree DNA.

Valloner i Bennebols masugn

Den 1 december, 201724 mars, 2018 Av Helena Wijki Okategoriserade, släktforskningLämna en kommentar

Under slutet av 1500- och första delen av 1600-talet kom några tusen vallonsmeder till Sverige för att arbeta. Det var deras speciella teknik att framställa smidesjärn som gjorde dem så efterfrågade. Vallonerna kom till vårt land från sydöstra Belgien och norra Frankrike, på initiativ av arrendatorn Welam de Besche och hertig Karl. De svenska bruken var vid den tiden i stort behov av skicklig arbetskraft och kunde erbjuda bra löner. Den tidiga valloninvandringen skedde främst till bruken i Östergötland och Värmland men under 1600-talets första del inflyttade många vallonfamiljer till de Uppländska bruken, som arrenderades av köpmannen Louis de Geer.

För många var det arbete och bättre ekonomi som lockade dem hit, men många kan ha kommit av religiösa skäl. Det menar Tore Hållander som har skrivit en intressant avhandling om vallonerna vid de Uppländska bruken: (Vägen in i sockenkyrkan – De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636 – 1693, Uppsala 2000). Majoriteten av vallonerna var reformerta kristna. De var kalvinister men saknade rätten att offentligt utöva sin religion i både Liége och Spanska Nederländerna. I Sverige kunde vallonerna, i alla fall till en början, utöva sin religion privat om man lovade att inte sprida läran utanför hemmets väggar.

En av de valloner som bosatte sig i Uppland var smältarmästaren Godefroid Pousette som föddes i Belgien i slutet av 1500-talet. Han var min fm mm mf mf mf f och har många ättlingar i Sverige. Man beräknar att det idag finns hundratusentals ättlingar till de fransktalande valloner som kom hit i slutet av 1500- och början av 1600-talet.

Som många andra hörde jag som barn rykten om att vi hade valloner i släkten. När jag som 20-åring började släktforska, var jag fast besluten att hitta dem. Jag trodde då att det skulle bli enkelt, men det visade sig ganska snabbt att min morfars vallon-förfäder inte alls fanns på så nära håll i släkten som jag hade trott. Det krävdes många år av forskande innan jag hade lyckats ”gräva” mig tillbaka till vallonsläkterna Pousette, Dubois, Vincent m.fl.
På senare tid har jag börjat med DNA-släktforskning och har fått kontakt med flera släktingar som härstammar från samma vallon-förfäder.

Bennebols bruk i Uppland löd under Hargs bruk. Där tillverkades tackjärn mellan åren 1683 och 1884. Mina förfäder levde och arbetade där under de två hundra år som masugnen var i bruk. De arbetade som masugnsarbetare, smeder, uppsättare och malmdragare. Barn, kvinnor och gamla arbetade som ”bokare” vilket innebar att de sönderhackade den hårda malmen. Flera av mina släktgrenar som levde i Bennebols masugn härstammar från Belgien och vallonsläkterna Dubois och Pousette, men många anfäder- och mödrar var svenska.

Morfars mormors morfar hette Petrus Larsson och föddes i Bennebols masugn 1792. Han kom att arbeta där i närmare sextio år, liksom hans far och farfar gjort före honom. Fadern, Lars Persson f. 1748 arbetade som malmdragare i masugnen, ett slitsamt arbete.
Under vinterhalvåret hämtades malm från Dannemora gruva och fördes till masugnen på slädar. Under sommartid forslades materialet med häst och båt till Harg, där det sedan hämtades till masugnen. Lars farfar var under sin livstid körare vid Gimo bruk, ett arbete som också handlade om förflyttning av malm.

Malmdragaren Lars Persson arbetade som alla andra, hårt och i 1811 års husförhörslängd noterade prästen att han var ”oduglig” på grund av ”bråck”. Han dog 1827 och hade då arbetat 56 år i masugnen.

Om du, liksom jag, har hört rykten om valloner i släkten – ta dem på allvar. Ofta visar det sig att det finns en gnutta sanning i det som sägs.
Stor chans att hitta valloner har man när man har lyckats gräva sig tillbaka till 1700-talet och befinner sig i någon bruksort. Var inte alltför fokuserad på att hitta de där fransklingande efternamnen till en början, för även om de första generationerna bar dem, så kan det mycket väl hända att namnen snabbt övergick till patronymikon, det svenska namnskick som innebar att barnens efternamn bildades av faderns förnamn, med son- eller -dotter som slutled, exempelvis Persson, Larsson och Andersson.

Förnamnen kan ge en ledtråd så att du vet att du är på rätt väg. Bibliska förnamn var populära bland vallonerna liksom förnamn som Claes, Hindric, Noe, Gottfrid, Pierre och Gillius som förekom flitigt inom vissa vallonsläkter.

När barnen döptes hade man oftast fyra dopvittnen och vid vallonbarns dop var dopvittnena ofta valloner. Kanske ger dopvittnenas namn en ledtråd som kan hjälpa dig att komma vidare.

När du väl har hittat ledtrådar om just dina vallonsläkter så finns det duktiga släktforskare som gärna hjälper dig vidare. Kika på internet där det finns flera bra föreningar och forum för smeds- och vallonforskning.

Ett DNA-test kan hjälpa dig att bekräfta din pappersforskning samt knyta kontakt med nya släktingar. Företaget Family Tree DNA har bland annat DNA-testet Family Finder.

Lycka till med din forskning!

Morfars mamma Augusta Charlotta Bure f.1876.
Charlottas mammas förfäder var valloner som levde och arbetade vid de Uppländska bruken. Mer om Charlotta finns att läsa i mamma GunBritt Bures blogg om släktforskning.