Etikett: Arkiv Digital

Böckerna kan berätta mer

Den Av Helena Wijki Östergötland, bouppteckningar, Okategoriserade, SläktforskningstipsLämna en kommentar
Anders_Zorn_-_Emma_Zorn,_Läsande
Läsande kvinna. Målning av Anders Zorn (1860-1920)

Att lära känna de människor som har varit här före oss med hjälp av de knapphändiga uppgifter som finns i kyrkböckerna är inte alltid så lätt. Vilka var våra förfäder- och mödrar egentligen? Vad drömde de om? Hur såg de på livet? Det är frågor som sällan får sina svar om det saknas skriftliga eller muntliga berättelser i släkten, men med hjälp av de dokument som finns att tillgå – bland annat bouppteckningar – kan vi i alla fall få ett litet hum om hur våra anor levde sina liv, vilka kläder de bar och vad de brukade göra på fritiden.

Läskunnigheten i Sverige förr

När man studerar husförhörslängder kommer man i kontakt med anteckningar som liknar ”bord”, med varierande stadighet. Efter reformationen blev det väldigt viktigt att varje familjemedlem skulle kunna stava och läsa i bok. ”Borden” vi möter i husförhörslängderna är prästernas betyg gällande läsförmågan och går från ett svart streck, till ett stadigt ”bord” med två ben och rejäla ”fötter”. När de yngre barnen hade påbörjat sin vandring till att bli goda och kristliga medborgare drog prästen det första strecket på detta bord.

I vårt land trycktes ABC-böcker som barnen skulle lära sig att läsa utantill, samt läsa högt ur. Boken innehöll textorden med Luthers förklaringar om 15 – 20 sidor, samt de långa katekesutvecklingarna med bibelspråk om 90 – 100 sidor. Den första ABC- boken bestod av papper med tryckt text som var fastnitat på en trä- eller pappersskiva och formad som en liten spegel med handtag. Johannes Bureaus Runa, ABC-bok från 1611 inleddes med bokstäver på runor och fraktur. Därefter följde ”Fader vår som är i himlen” och trons tre artiklar. Boken innehöll även buden, övriga katekesstycken, samt bords, morgon, och aftonböner.

Läskunnighet, att kunna läsa i bok, värderades högt, men långt ifrån alla var läskunniga. I husförhörslängden för Tuna år 1692, var hälften av de äldre sockenborna analfabeter och fick noteringen ”inte”, Vi kan därmed få en liten inblick i hur det kan ha sett ut med läskunnigheten i Sverige vid den tiden.

Läsglasögon och böcker i bouppteckningarna

Postillor, biblar och diverse religiös litteratur fanns i mormors släktingars bokhyllor redan på 1700-talet. Foto: Gunda Karlsdotter
Anders_Nohrborg
Anders Nohrborg var präst i finska församlingen

”Till bondfolket tränger ingen annan skrift ännu, än psalmboken, katekesen och stundom bibeln: ganska väl att likväl de tränga dit” skrev prästen Carl Love Almqvist (f.1793 d.1866). I bouppteckningar på min mormors sida har jag blivit överraskad när jag upptäckt att anorna var läskunniga och ägde böcker redan på 1700-talet. Det var först under 1800-talet som böcker kom att bli mer vanliga i svenska hem i och med att bokutgivningen förbättrades. Många anfäder- och mödrar har ”bokhyllor med diverse böcker” antecknade i bouppteckningar, samt läsglasögon. Boktitlarna på de böcker som fanns i bokhyllorna antecknades inte – endast den teologisk litteraturen och där återfinns ofta, förutom bibeln, även bönböcker, postillor, krönikor, psalmböcker och böcker med titlarna ”Paradis lustgård”, ”Himmelska örtagårds sällskap” och ”Nohrborgs postilla”.

Min mormors morfars mormors farmor Christina f.1751 ägde, förutom ett par glasögon, även en bibel, en postilla, en krönika, två psalmböcker samt boken ”Paradis lustgård”.

Anders Nohrborg f.1725 i Norberg, Västmanland var präst i finska församlingen i Stockholm. Han var även hovpredikant. Nohrborgs postilla som också kallades ”den fallna människans salighetsordning” gavs ut 1771 och kom att bli populär. ”Paradis lustgård” skrevs av den tyske teologen och läkaren Johan Arndt f.1555 i Anhalt, Tyskland. Verket gavs ut första gången 1648. ”Himmelska örtagårds sällskap” skrevs av Johan Qvirsfeld f.1642 i Dresden, Tyskland. Qvirsfeld var kantor och ärkediakon i Tyskland under sin livstid.

Anfadern Nils Larsson avled 1796 och hade enligt bouppteckningen, förutom en bokhylla med ”diverse böcker”, även Anders Nohrborgs postilla samt en bok med en svårtydd titel.

Anfäder- och mödrar på min morfars sida tycks inte varit särskilt läskunniga under 1700-talet. På sin höjd hade man en psalmbok, eller en husbibel, men släkten på mormors sida tycks ha haft ett stort intresse för böcker och var läskunniga. Att de även var religiösa syns på valet av böcker. Många av mormors anfäder- och mödrar blev baptister i mitten av 1800-talet. Man samlades i varandras hem och turades om att läsa högt ur bibeln, så läskunnigheten var central inom denna gren av kristendomen.

Anmodern Ingrid avled 1822. Hon hade förutom en bibel även en psalmbok samt boken ”Himmelska örtagårds sällskap” av magister Johan Qvirsfeld.

 

Mormors släkting Johan Andersson tyckte om att läsa religiös litteratur. Foto: Gunda Karlsdotter

Du hittar bouppteckningar på Riksarkivet och Arkiv digital. Riksarkivets forskningstjänst är kostnadsfri. På arkiv digital krävs ett abonnemang som kan tecknas månadsvis om man vill.

 

Källor: Egen forskning och ”Bokstävernas intåg” av Egil Johansson

Förseglade kuvert med viktigt innehåll

Den Av Helena Wijki Allmänna barnhuset, Fader okänd, föräldrar okända, släktforskning6 kommentarer

Som många andra släktforskare har jag ägnat mycket tid åt att grubbla över anteckningen ”fader okänd” i födelseboken. Den där lilla anteckningen får så stora konsekvenser då den bryskt bryter ett helt släktled och gör det svårt att komma vidare. Och än värre är det när båda föräldrarna är anonyma i födelseboken. Då är det ofta svårt att komma vidare. Men det finns hopp, även om båda föräldrarna är antecknade som ”okända”. I alla fall om anorna har sina rötter i Stockholm…

Barnamordsplakatet

Genom Gustav III:s barnamordsplakat fastslog man år 1778 att ogifta mödrar kunde få sitt nyfödda barn inskrivet i födelseboken med anteckningen ”fader okänd” och ”moder okänd”. Detta för att minska det stora antalet barnamord i Sverige. Genom den nya lagen fick ingen längre tvinga kvinnan att avslöja vem barnafadern var. Dessförinnan hade barnmorskorna haft till uppgift att förmana den ogifta kvinnan att avslöja vem som var barnets far. I de fall myndigheterna begärde det, var barnmorskan även tvungen att berätta vad den ogifta modern hade berättat under förlossningen. Genom barnamordsplakatet förbjöds barnmorskan att försöka tvinga fram sådana bekännelser.

Svårt för ensamma mammor

Många ogifta kvinnor valde att behålla sitt barn, om det var möjligt, men om hon saknade möjlighet att försörja sig och inte kunde få hjälp av sina anhöriga, var hon tvungen att lämna bort barnet. Många barn fick växa upp hos sina morföräldrar, men det hände att socknen förbjöd kvinnan och hennes barn att flytta hem till föräldrarna då man ansåg att det fanns risk att familjen skulle ligga fattigvården till last. Om modern inte kunde sörja för barnets vård hände det att ansvaret för barnet övertogs av socknen. När socknen tog över ansvaret för de små, blev många barn utackorderade till lägst bjudande.

”Undertecknad moder till ett gossebarn, födt i Maria förs. den 28 Juni 1897 – Som i dopet erhållit namnet Erik Martin. Modren född i Stockholm den 19 mars 1876. Märtha Amalia Johansson”

Allmänna barnhuset

Stiftelsen Allmänna barnhuset i Stockholm var det första barnhuset i Sverige och grundades på 1600-talet. De barn som lämnades till en institution kom oftast att växa upp där och många for väldigt illa. 1785 kom en förordning om att barnen istället skulle utplaceras i fosterhem på landsbygden för att bli ”samhällsnyttiga varelser”. Fram till 1856 hade de mödrar som födde anonymt ingen möjlighet att få tillbaka sina barn om de i ett senare skede skulle ångra sig, men genom ett tillägg i barnmorskereglementet kunde den anonyme modern lämna en lapp med sitt namn och hemvist på ett papper som förseglades och lämnades till pastorsämbetet i barnets födelseförsamling. Modern behöll en kopia och kunde senare, om hon önskade, bevisa att hon var barnets biologiska mor. För många barn som föddes av anonyma föräldrar, förblev dock föräldrarna okända. Till en början kostade det 100 riksdaler att lämna sitt barn till Allmänna barnhuset och de som kunde, betalade. De mödrar som saknade ekonomiska medel kunde lämna sitt barn, och i gengäld arbeta på barnhuset under en tid.

Förseglade kuvert med viktigt innehåll

Sedan 2016 finns fyra volymer med ”Moderskapserkännande” för Maria Magdalena församling i Stockholm på Arkiv Digital. Volymerna, som innehåller fotograferade kuvert och dess innehåll, heter Maria Magdalena HIIIc:1-4 och omfattar perioden 1897-1917. För att kunna ta del av Arkiv digitals innehåll krävs antingen årsabonnemang för 1895 kronor eller månadsabonnemang för 395 kronor (Priser år 2023).

Förseglade kuvert för Maria Magdalena församling 1897–1917 samt Storkyrkoförsamlingen 1902–1914 finns även på Riksarkivet. Med ett konto (som är gratis) kan man beställa och läsa dokumenten i läsesal som bland annat finns i Stockholm, Härnösand, Lund, Uppsala, Göteborg och Malmö. Det går även att beställa uppgifter och kopior som skickas hem, eller via e-post mot en kostnad.

Det är med en känsla av aktning och ett sting av sorg i hjärtat som jag tar del av de förseglade anteckningarna. Snart upptäcker jag att det är svårt att läsa på grund av de envisa tårarna som rinner. Jag känner så starkt för de små barnen och för föräldrarna, som av olika anledningar, inte kunde få vara föräldrar till sina små, av anledningar vi inte känner. Så förfärligt svårt det måste ha varit för mödrarna! Och ändå valde de att pränta ned sitt erkännande med darrig hand, innan den lilla lyftes från deras famn och försvann.

Elin Karolina var en av många mödrar som signerade och lade sin lapp i ett förseglat kuvert: ”Undertecknad som är född en 21 juli 1866 erkänna sig vara moder till flickebarnet Margareta Elonora född den 30 juni 1897”. Detsamma gjorde Hildur Samuelsson år 1907, ”Undertecknad är moder till gossebarnet Karl Gustaf som föddes i Maria församling den 29 oktober 1907…”



Ibland finns uppgifter om båda föräldrarna konvoluten. I arkivet finns även ansökningar från vuxna barn till okända föräldrar, som önskar få ta del av innehållet i de förseglade kuverten.

Polisunderrättelser 1850 – 1950

Den Av Helena Wijki Arkiv Digital, SläktforskningstipsLämna en kommentar

Mormors pappa stal en ko som var ute på grönbete och hamnade på straffarbetsanstalt 1898. Foto: Ellywa

De gamla polisunderrättelser som numera finns hos Arkiv Digital är en riktig guldgruva för oss om släktforskar!  Arkiv Digital har skannat in alla publicerade polisunderrättelser mellan åren 1850 – 1950 och här kan man bland annat hitta gamla efterlysningar, uppgifter om stulen egendom, häktade personer och frigivna fångar.

Ofta finns en ingående beskrivning av brottslingens utseende, eventuella kännetecken, tatueringar med mer och ibland finns det även bilder på den efterlysta personen.

Morfar Ivar rymde från lumpen och blev efterlyst 1922.

I de lugnaste vatten…

Jag trodde att jag kom från en laglydig släkt, men tji fick jag. I de gamla arkiven hittade jag nämligen flera släktingar som varit i klammer med rättvisan. Det visade sig att min morfar, Ivar, blev efterlyst 1922 efter att ha rymt från militärtjänsten. I polisrapporten står: ”Volontär Ulrik Ivar Svensson född 1901 i Bladåker, hemmahörande på Polacksbacken, Uppsala, 173 cm lång, med kraftig kroppsbyggnad, mörkt hår, gråblå ögon, något finnig hy, trubbig näsa och tatuerad å högra underarmen; handtryckning och därunder en blomma – vilken 29/1 1922 rymt från Upplands infanteriregemente, torde efterspanas och därest han anträffas, dit återföras enligt begäran från chefen för Upplands infanteriregemente, Uppsala”.

Och morfar var inte den enda i släkten som begått brott. 1906 blev nämligen hans mormor, Ulrica Charlotta, dömd för snatteri i Uppsala och fick böta 20 kronor (motsvarar cirka 1300 kronor i dagens penningvärde).  Det visade sig även att min mormor pappa, David, hade ”snattat” en ko år 1898. David hamnade därför på straffarbetsfängelset i Norrköping.

Morfars pappa var fattig och ville att hans barn skulle få tillgång till mjölk. Han stal därför en kossa som var ute på grönbete och hamnade i finkan, så familjen tvingades svälta än mer.
Foto: ”Sakletare”

 

Polisunderrättelserna hittar du i registret på Arkiv Digital. Obs! Det krävs betalabonnemang för att använda tjänsten. Månadsabonnemang kostar för närvarande 395 kronor och årsabonnemang kostar 2095 kronor.

Två systrar

Den Av Helena Wijki Arkiv Digital, släktforskning, Släktforskningstips, SläktforskningsverktygLämna en kommentar

Min morfar fick en dotter flera år innan han gifte sig med min mormor. Han var trolovad med hennes mamma. Under många år har jag sökt efter min mammas halvsyster men har inte lyckats hitta hennes familj förrän nu. Systrarna föddes i Uppsala med tio års mellanrum och de har samma far, men fick tyvärr aldrig möjlighet att träffas och lära känna varandra då mammas syster gick bort för några år sedan. Men om några veckor ska vi träffa hennes fina familj.

Min mammas halvsyster var trolovningsbarn enligt födelse- och dopboken.

Mamma och hennes syster hade så mycket gemensamt – vänliga och konstnärliga själar som gärna målar tavlor i olja & akvarell, som alltid sätter barnen (och barnbarn-och barnbarnsbarn) främst och älskar naturen, blommor och handarbete. Mamma är så lycklig att hon nu har hittat sin syster och själsfrände genom släktforskningen och ser fram emot att få träffa sin systerson och hans familj.

Mamma GunBritt Bure

Vi hittade mammas systers familj genom Arkiv Digitals fantastiska register som är en riktig skattkammare för oss som släktforskar.
– Här kan man söka anorna genom kyrkoarkiven – samtliga födelse- och dopböcker, husförhörslängder, församlingsböcker, vigsel- och dödböcker, in- och utflyttningslängder, bouppteckningar m.m. m.m.
– Genom Arkiv Digital får man även möjligheten att följa familjerna framåt i tiden genom folkbokföringsregister t o m 1985 vilket ökar chanserna att hitta släkten.

Läs gärna mer om trolovningsbarn här

Nu är det gratis att släktforska!

Den Av Helena Wijki Norge, Okategoriserade, släktforskning, Släktforskningsverktyg

Sedan 1 februari 2018 är materialet i Riksarkivets digitala forskarsal tillgängligt för alla, helt kostnadsfritt. Här finns över 100 miljoner digitala arkivhandlingar och för oss som släktforskar är det en riktig ”guldgruva”. I min egen släktforskning använder jag SVAR samt (ibland) Arkiv Digital, som tillsammans ger mig tillgång till allt jag behöver.

Du som är intresserad av att fördjupa dig inom speciella forskningsområden, exempelvis häxprocesserna, kan hitta mängder av intressanta handlingar via fliken ”specialsök”.

I Norge har det varit gratis att släktforska i de gamla kyrkböckerna de senaste 20 åren. Om du, liksom jag, har rötter i Norge, är Digitalarkivet en riktig skattkammare.

Varför är det så dyrt att släktforska?

Den Av Helena Wijki släktforskning, SläktforskningstipsLämna en kommentar

”Varför är det så dyrt att släktforska?” Den frågan har jag ofta fått. Svaret är att det i dag är billigare än någonsin att släktforska. Det är nämligen helt gratis! Sedan 1 februari 2018 är allt material i Riksarkivets digitala forskarsal tillgängligt för alla, helt kostnadsfritt. Där finns över 100 miljoner digitala arkivhandlingar som vi alla kan ta del av. Länken till Riksarkivets digitala forskarsal hittar du genom att ”klicka” här.

För att släktforska krävs en hel del tålamod, nyfikenhet och uthållighet, men även det är helt gratis 🙂

Dokumentera och strukturera

Att använda papper och penna för att dokumentera släktforskningen är bra, men när man väl har kommit igång med forskningen upptäcker man snart att det kan vara bra att använda något slags ”verktyg” för att kunna strukturera forskningen på ett lättförståeligt och snyggt sätt i datorn. Det kostar ingenting om man väljer att hålla ordning på släkten genom att föra in forskningen i exempelvis Microsoft Excel (gratis i Windows). Om man vill göra det lite enklare och med lite finess finns andra prisvärda alternativ: Disgen, Holger, Brother´s Keeper och Min Släkt är några prisvärda program som erbjuder släktforskaren möjlighet att skapa fina släktträd i datorn, som sedan kan skrivas ut eller flyttas till andra webbplatser som GEDCOM-filer. Man betalar en engångssumma för att ladda ned programmet till sin dator.

Priser 2020

Min Släkt: Gratis att prova och att använda men för att kunna använda alla funktioner krävs licensnyckel som kostar 450 kronor (engångskostnad).

Disgen: Fritt att prova och utvärdera men kostar 750 kronor för att använda längre tid. (engångskostnad)

Holger: Gratis demoversion som rymmer 100 personer. För att ladda ned programmet och kunna använda obegränsat utrymme är priset 675 kronor. (engångskostnad)

Brother´s Keeper: Möjlighet att använda gratisversionen. Kostar 45 USD att köpa och ladda ned programmet (ca 407 kronor) (engångskostnad)

Komplettera med andra abonnemang (om du behöver)

I dag är det så mycket enklare att släktforska än det var tidigare, eftersom vi nu kan sitta hemma vid datorn och forska i de gamla kyrkböckerna, men det kan inte nog poängteras att släktforskning fortfarande är samma ”hantverk” som tidigare, som kräver lika stort engagemang, tålamod och källkritik.

Om man behöver komplettera ”gratiskällorna” i SVAR (Riksarkivet) är Arkiv Digital ett väldigt bra alternativ. Här kan man söka i 81 miljoner färgbilder på historiska dokument och kyrkböcker. Arkiv Digital erbjuder många bra register som underlättar forskningen. Pris: 395 kronor/månad eller 1795 kronor/år.

Släktträd på internet – Ancestry, My Heritage och Geni

Att släktforska är inte kostsamt vad gäller pengar. Visserligen kräver forskningen massor av tid, envishet och tålamod, men det är nog själva tjusningen i detta spännande ”detektivarbete” där  vi får möjlighet att ”gräva” fram våra rötter och lyfta fram, och ära, de anfäder- och mödrar som har varit här på jorden, före oss.

På senare år har det blivit populärt att ”släktforska” genom att teckna abonnemang hos olika släktforskningsföretag. Möjligheten att bygga släktträd på internet har lockat många människor att börja släktforska, dels för att det är enkelt att starta ett konto och ”mata” in uppgifterna, men även för att somliga tror att man med några knapptryckningar kan få ett komplett släktträd, utan att släktforska själv. Många är de företag som erbjuder oss att enkelt bygga släktträd och snabbt fylla ut våra ”tomma”, okända släktgrenar genom så kallade ”smarta matcher”, som sällan är särskilt smarta. Dessutom är tjänsterna sällan (aldrig) gratis.

Ancestry erbjuder gratisabonnemang för släktforskning. Som icke betalande medlem kan man visserligen bygga ett släktträd och det finns ingen gräns för det antal personer man lägger in i trädet.  Det är jättebra!
I släktträdet dyker det upp ”darrande” gröna löv med tips som endast betalande abonnenter kan använda sig av.

Gröna ”darrande” löv visar att det finns tips om mormor i släktträdet.

Som vinstdrivande företag vill man naturligtvis ha betalande medlemmar och ett Sverigeabonnemang kostar 995 kronor per år. Då får man ta del av alla tips och funktioner och kan även söka i svenska kyrkböcker. Det går även att välja månadsabonnemang för 135 kronor/månad. Kostnaden dras direkt från bankkontot när man väljer månadsabonnemang och om man inte avslutar abonnemanget så dras samma summa nästa månad.
Det är enkelt att välja abonnemang och att avsluta eller byta till annan abonnemangsform vilket är väldigt bra.
Pris: 995 kronor/år  (Ancestry erbjuder även månadsabonnemang 135 kr/mån)

Att bygga kostnadsfritt släktträd erbjuder även företaget My Heritage, men här bör man vara medveten om att när man väl har skaffat ett gratis bas-konto och börjat skriva in mormors och morfars och farmor och farfars alla anor, då tar det snart stopp. Gratisabonnemang innebär ett släktträd med max 250 personer. För att bygga vidare på trädet krävs Premium-abonnemang. Kostnad: cirka 2-3000 kronor per år och summan kan inte delas upp och betalas månadsvis. Hela årskostnaden dras från ditt konto när du har tecknat abonnemanget. Med ett premiumabonnemang kan man söka i många källor och erbjuds tips. Sidan är lättnavigerad och det är enkelt att lägga in anorna i trädet samt personliga uppgifter och bilder.
Även här bygger hela idén på att användarna ska binda upp sig på dyra abonnemang för att kunna ta del av alla funktioner och så kallade ”smarta matcher”, som i många fall är helt förkastliga.
Pris: cirka 3000 kronor/ år. Priset debiteras kontot vid beställning och det finns ingen möjlighet att dela upp betalningen.

Geni erbjuder också sina användare att skapa kostnadsfritt släktträd. Geni ägs av My Heritage och uppgifter på Geni används på My Heritage som ”smarta matcher”. Om man vill vara krass kan man säga att företaget tjänar stora pengar på att naiva människor ger bort sin mödosamt förvärvade släktforskning, med släktbilder och allt, gratis. Sedan säljer man deras uppgifter vidare som smarta matcher via dyra abonnemang. Eller så kan man säga att individerna ger bort sin forskning frivilligt för att de vill vara med och bidra till det så kallade ”Världsträdet” på Geni ?

Det är enkelt att lägga in uppgifter och ”bygga” trädet till en början men det blir med tiden oerhört svårnavigerat allt eftersom det växer och då nya användare ”hakar” in i trädet. På Geni kan man bygga sitt släktträd med obegränsat antal personer i trädet men det finns ingen möjlighet att radera trädet om man skulle vilja. Du kan avsluta ditt konto, men du kan aldrig radera trädet eftersom andra användare i ”världsträdet” har ”hakat” in och blivit en del av samma träd.
Pris: Gratis (?)