
Covid-19 drabbade världen med förödande kraft år 2020 och viruset återkom i flera vågor. Fler än 7 miljoner människor har avlidit av covid-19 i världen och i Sverige har hittills 27 500 personer dött av viruset. Under årets första veckor (v. 1 – 4) avled 180 personer i covid-19. Pandemin har slagit hårt, främst mot våra äldre och sköra och vi är många som har förlorat nära och kära. Själv förlorade jag min mamma, en morbror och en farbror som avled av covid.
Det är känt sedan 1700-talet att infektionssjukdomar kan ge upphov till långsiktiga konsekvenser och efter spanska sjukan-pandemin, som härjade i världen åren 1918 – 1920, var det många människor som aldrig återhämtade sig. Min farmor insjuknade som barn och drabbades av hörselnedsättning. Även min mormors pappa insjuknade i ”spanskan” och gick bort åtta år senare i följder av sjukdomen. Hans hustru Hedvig, mormors mamma, drabbades av sömnsjuka, Encefalits lethargica efter att ha haft spanska sjukan och återhämtade sig aldrig.
Post-covid
Miljoner människor led av fysiska och psykiska åkommor till följd av spanska sjukan och även om viruset H1N1, som gav upphov till spanska sjukan, skiljer sig från Sars-Cov-2 (coronaviruset) är det tyvärr många människor som nu lider av dess efterverkningar i form av ”postcovid”.
De flesta som insjuknat i covid-19 och överlevt infektionen, tillfrisknar helt och återfår sina funktioner, men det finns de som inte har tillfrisknat helt, trots att det var flera år sedan de insjuknade. Man beräknar att omkring 150 000 svenskar lider av sviter av covid-19-infektion. Människor som lider av detta tillstånd, som fått benämningen ”postcovid”, upplever bland annat symtom som försämrad lungfunktion och andfåddhet, hjärtklappning, extrem trötthet, kognitiv nedsättning, ”hjärntrötthet”, smärta och ledvärk.
Spanska sjukan
Spanska sjukan-viruset drabbade främst unga friska och annars starka individer mellan 18 och 35 år. Det luriga med viruset var att många som drabbades insjuknade i sekundära bakteriella infektioner och fick allvarliga lungförändringar. Många drabbades av meningit, bronkit och svår diarré som en direkt följd av viruset och gravida kvinnor som insjuknade riskerade att få missfall.
Insjuknandet skedde ofta snabbt och de drabbade kunde få mörka fläckar på huden som spred sig till ansiktet och som gjorde att ansiktsfärgen mörknade till en brun-violett hudton. Många avled hastigt inom endast några dagar av lungödem. För andra var sjukdomsförloppet mer smygande. Det som börjat som en influensa förvandlades efter någon vecka till svår lunginflammation. De svårt sjuka hostade blod och fick svåra andningsproblem som har beskrivits som att de drunknade i vätska. Vid obduktioner av avlidna såg man att många offer för spanska sjukan uppvisade svampaktiga, bakterieangripna lungor.
Mot spanska sjukan fanns inga botemedel. Antibiotika, som hade kunnat ha effekt på de sekundära bakteriella tillstånden, fanns inte på den tiden. I stället ordinerades våta omslag och konjak.
Många drabbades av ”postspanska”
Spanska sjukan orsakades av influensaviruset H1N1 och skördade omkring 100 miljoner människoliv runt om i världen. Cirka 40 000 människor avled av ”spanskan” i Sverige 1918–1920 och tusentals levde med svåra och långvariga sviter efter sjukdomen. Det är känt sedan 1700-talet att infektionssjukdomar kan ge upphov till långsiktiga konsekvenser och efter spanska sjukan-pandemin var det många människor som aldrig återhämtade sig.
Många av de som överlevde spanska sjukan drabbades av komplikationer och ibland livslångt lidande i form av demensliknande sjukdom och psykiskt lidande där Parkinson-liknande symtom, kronisk trötthet, ångest, dövhet och symtom som liknade schizofreni var framträdande. I grannlandet Norge ökade antalet intagningar sexfaldigt på mentalsjukhusen från år 1919.
Sjukdomen Encefalits lethargica, europeisk sömnsjuka, ökade kraftigt och kom att bli en global epidemi efter spanska sjukan. Man beräknar att cirka en miljon människor drabbades av sjukdomen mellan åren 1919 och 1928. Av dessa avled en halv miljon människor. Tillståndet orsakade bland annat psykisk trötthet, huvudvärk, fördröjd motorik och ibland även koma. Många som överlevde sjukdomen kom att tillbringa återstoden av sina liv på institution.
Även Parkinsons sjukdom samt ökad risk att avlida i denna sjukdom drabbade överlevarna från spanska sjukan i högre grad. Viruset H1N1 som gav upphov till spanska sjukan har visat sig kunna utlösa en inflammation i hjärnan som leder till förlust av de dopaminproducerande cellerna.

Kunde inte arbeta
Min mormors pappa, David föddes 1866 i Risinge, Östergötland. Han har av släktingar beskrivits som en ”stark, hetlevrad karl med gröna ögon och rött hår”. David var en duktig smed och skomakare. För att försörja sin stora familj som bestod av hustrun Hedvig och 13 barn, satt han uppe om nätterna och arbetade med skomakeri. Om dagarna arbetade han som lantarbetare (statare) och smed hos bönderna.
1918 insjuknade David och flera familjemedlemmar i spanska sjukan. Spanska sjukan som härjade åren 1918 – 1920 räknas som den värsta farsoten sedan digerdöden. Omkring 100 miljoner människor miste livet under sjukdomens tre vågor som spred sig över världen under några få år.
David Andersson var en av många svenskar som drabbades av ”postspanska”. Han åkte in och ut på sjukhus under flera år och i november 1924 blev han inlagd på bröstkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han uppgav för läkaren att han alltid hade varit stark och frisk, men 1918 hade han spanska sjukan och sedan dess aldrig känt sig fullt frisk. I Davids patientjournaler har läkaren skrivit: ”Har besvärats af andfåddhet, särskilt vid kroppsrörelser. Andfåddheten har ökat allt mer och under senare år. Ej orkat arbeta sedan hösten 1923. Mycket besvärad af hosta de senaste åren”.
Röntgen visade att Davids lungor var svårt angripna. Han kunde knappt andas och läpparna hade en blå ton. Han avled på sjukhuset den 19 september 1925.

Även Davids hustru, mormors mamma, drabbades av ”postspanska” i form av ”sömnsjuka” (Encefalits lethargica). Encefalits lethargica, ”europeisk sömnsjuka”, ökade kraftigt och kom att bli en global epidemi efter spanska sjukan. Man beräknar att cirka en miljon människor drabbades av sjukdomen mellan åren 1919 och 1928. Av dessa avled en halv miljon människor. Tillståndet orsakade bland annat psykisk trötthet, huvudvärk, fördröjd motorik och ibland även koma. Många som överlevde sjukdomen kom att tillbringa återstoden av sina liv på institution.
Mormors mamma tillbringade sina sista år på Ålands ålderdomshem där hon avled ” i sviter av sömnsjuka” i mitten av 1930-talet.

Källor: Karolinska institutet, Worldmeter, Folkhälsomyndigheten, Sanna Meriläinen, Roots & Branches -Bloggen och egen forskning.




























