Anor i Stockholms skärgård

1280px-Värmdö_kyrka,_november
Värmdö kyrka Foto: Wikipedia

Vattnet har länge varit den viktigaste transportvägen i Stockholms skärgård. På Djurö fanns en stor ankringshamn för flottan under Vasatid och kungen bestämde under 1500 – talet att Sveriges kustbönder skulle avlöna styrmän – lotsar, som hade till uppgift att guida de fartyg som framfördes i de ofta svårframkomliga passagerna inomskärs. År 1667 infördes lotstvång, vilket innebar att utländska sjöfarare var tvungna att anlita och betala lotsar för att få segla i svenska vatten.

Sundet mellan Stavsnäs och Djurö var under stormaktstiden en viktig seglingsled in till Stockholm. Under 1700- talet var Stavsnäs ett litet skärgårdssamhälle med fiskarbönder, människor som levde av både fiske och jordbruk, och som väl kände till alla de farliga grund som fanns i de omgivande vattnen. Från högt belägna lotstorn/lotsutkik övervakade man det vattenområde som man ansvarade för. Lotsyrket gick förr i tiden ofta i arv från far till son.

Lotsutkiken,_Sandhamn
Från höga lotsutkik övervakar lotsarna vattnet som de ansvarar för. Foto: Wikipedia

Min fm fm ff, Johan Lundqvist, föddes 1750, i Stavsnäs, Värmdö och kom att arbeta som lots och bonde liksom sin far. Johan började sin yrkesbana som lotsdräng och fick efter lång och trogen tjänst hederstiteln mästerlots, vilket innebar högre lön och möjlighet att lotsa större fartyg. Dödboken för år 1824 berättar att Johan avled utomhus, mitt i den kalla vintern: ”Död den 12 dec under bar himmel på Löknäs Långdel. War lots och bodde på Stafnäs”.

1280px-Stavsnäs_by
Lotsen Johan Lundqvist dog under bar himmel i Stavsnäs, vintern 1824. Bild: Stavsnäs, Värmdö. Wikipedia

Här finns mina anor från Stockholms skärgård.

Bland präster och oäkta barn i 1800-talets Stockholm


Johan Gustaf Söderman f.1841

Min farmors farmor hette Hulda Schmidt och föddes i Karlshamn, Blekinge år 1838. Hennes far, Adolph Fredric Schmidt var sjöman men när arbetstillfällena blev allt färre, sadlade han om och blev bensnidare.  Familjen flyttade till Stockholm där Adolph Fredric arbetade med att skapa prydnadsföremål i elfenben.

Hulda Schmidt fick sitt första barn som ogift. Sonen, Erik Gustaf Sigismund Posse föddes på Lilla Munklägersgatan 11, i Storkyrkoförsamlingen 1865.
Barnets föräldrar uppgavs vara okända i födelseboken men när barnet döptes fanns flera dopvittnen med samma efternamn, nämligen: Svarvaren Adolph Fredric Schmidt, svarvaren Alphonz Schmidt, svarvaren Johan Albert Schmidt, fru Johanna Schmidt, mamsell Josefina Gustafsson och mamsell Mathilda Johanna Schmidt.

Den okände barnafadern med efternamnet Posse tycks ha hjälpt familjen ekonomiskt och han såg även till att sonen fick växa upp under trygga omständigheter med två föräldrar. Några år senare bor nämligen Hulda och sonen på Svartmangatan 22 i gamla stan, Stockholm, tillsammans med den teologi-studerande Johan Gustaf Söderman från Värmdö.
Erik Gustaf Sigismund Posse uppges då vara styvson till Söderman.

1871, när Söderman fortfarande var i full färd med sina präststudier, födde Hulda ännu en son, min farmors far, Alphonzo Hans Gustaf.
Barnet föddes med ”föräldrar okända” men när han döptes fanns många dopvittnen från familjerna Schmidt och Söderman.
Några år senare, när fadern var färdig med sina studier ”trollades” barnet fram, med ett nytt och mer passande födelseår och Alphonzo Hans Gustaf uppges vara son till Hulda Schmidt och Söderman.  I kyrkböcker och i Härnösands herdaminne hävdas det att Johan Gustaf Söderman och Hulda Schmidt var gifta, men någon vigsel ägde aldrig rum. Förmodligen fick Söderman en summa pengar och andra fördelar för att tog hand om Hulda och hennes oäkta son, Gustaf Erik Sigismund.

Prästen Söderman från Värmdö, fick infödingsrätt i Nordmaling (vilket borde varit en omöjlighet eftersom han inte hade sina rötter där) och familjen flyttade dit. Även Huldas föräldrar, hennes syster samt Södermans ogifta syster, flyttade till Nordmaling. Där kom familjen att stanna i alla sina dagar.

Det har berättats hur farmors farfar arbetade med sitt jordbruk vid sidan om prästämbetet:
”Ännu på 1930-talet berättades om hur komministern Johan Gustaf Söderman, som dog 1915, kunde gå direkt in från dikesgrävningen, förrätta vigsel eller dop, hänga av prästkappan och gå ut igen, hela tiden med smorläderstövlarna på”. Källa: Oknytt 3-4/1993

Några tips för att komma vidare om barnet fötts med anteckningen ”föräldrar okända”:
Även om modern är anonym så antecknades hennes ålder då barnet föddes. Den uppgiften kan visa sig vara värdefull.

Om barnets födelseadress finns antecknad – titta närmare på den för att se vilka som bodde på adressen. Ofta är det barnmorskans adress, men viktiga ledtrådar kan finnas här.

Barnets dopvittnen/faddrar kan ge viktiga ledtrådar om föräldrarna.

Lycka till!