Vid sekelskiftet 1900 var medellivslängden i Sverige cirka 50 år. På den tiden var det dock stora skillnader i livslängd, beroende på vilket arbete man hade. Präster levde allra längst och kunde bli 60 plus redan på 1800-talet, medan gruvarbetaren och smeden kunde skatta sig lycklig om han fick uppleva sin 35-årsdag.
Sedan dess har mycket hänt och idag är medellivslängden 81,6 år för män och 84,9 år för kvinnor. Men det är fortfarande stora skillnader i livslängd mellan olika yrkesgrupper.
Många föll ifrån redan i 35-årsåldern
I slutet av 1700-talet var medellivslängden för män 34 år och 37 år för kvinnor i Sverige. Hundra år senare levde svenskar och norrmän längst i Europa, hela 50 år. Men den beräknade livslängden skiljde sig väldigt mycket åt inom olika yrkesgrupper. År 1886 skrev tidningen Aftonbladet: ”De rikas medellivslängd ligger antagligen, ja säkert, över och de fattigas under 45 år. Huru mycket kan ej sägas med bestämdhet, men sannolikt är det omkring 10 år, vadan alltså arbetarbefolkningens medellivslängd ännu idag uppgår till 35 år, eller samma siffra, som för över hundra år sedan betecknade hela befolkningens livslängd”.
Långlivade präster
År 1889 meddelade tidningen Ystads allehanda, i artikeln ”De olika yrkenas inflytande på välbefinnande, hälsa och livslängd” att medellivslängden för daglönare i Europa endast var 30 år, medan präster kunde räkna med att leva till 65–68 år. ”Prästerna, som sitta lugnt på den välbelägna prästgården, utan oro av vare sig andlig eller lekamlig art och väl sällan äro underkastade några svåra ansträngningar – låt vara att de gällt klaga över statistiska byråns ohemula fordringar – kunna glädja sig åt det rymligast tilltagna levnadsmåttet. Deras livslängd belöper sig också, som synes i medeltal till 65 á 68 år”, skriver journalisten syrligt. Även Lindesposten raljerar över uppgiften om att präster lever längre och skriver ”Detta kan vara bra att veta för den studerande ungdomen i dessa prästbristens tider, Bliv präst o yngling! På det dig må väl gå och du må länge leva på jorden”.
Tuberkulos och anemi vanliga dödsorsaker
När artikeln skrevs år 1889 var människans livslängd för samtliga yrken mellan 36–40 år i Europa. I Sverige var medellivslängden för en jordbruksarbetare cirka 50 år, medan människor som arbetade inomhus, exempelvis inom industri, levde cirka 44 år. Vid den tiden var blodbrist (anemi) och lungsot (tuberkulos) de vanligaste dödsorsakerna för industriarbetare. Luften i städerna och på fabrikerna var dålig och den smittsamma tuberkulosen spred sig i trånga utrymmen där många människor vistades. Människor som arbetade utomhus höll sig därför friskare.
Tuberkulos var en vanlig dödsorsak under 1800-talet och tidningen Svenska folket skrev 1890 att ”knappt någon sjukdom kräver så många offer som denna sjukdom”. Alla yrken där man vistades inomhus i ”osund” luft ökade risken för att drabbas, liksom yrken där man andades in farliga partiklar. Att arbeta tungt och ensidigt, i kombination med dålig ventilation innebar risk för att drabbas av lungsot. I artikeln vänder man sig avslutningsvis till svenska föräldrar med orden ”Tillse noga att era barn ej välja ett yrke, för vars utövning de kroppsliga förutsättningarna i hälsa och styrka fattas – ett tungt hantverk ger alltför ofta en klen kropp och lungsot”.
Skoldamm, blodångor och blomsterdoft
Lindesposten uppgav 1884 att de yrkesgrupper i Sverige som kunde räkna med kortast liv – endast cirka 30 år, var slipare, gruvarbetare, smeder, gjutare, glasblåsare och boktryckeriarbetare. Man förmodade att det var ”inandning av mineraliskt stoft” som var anledningen till den korta levnaden.
Inte heller de som valt skräddaryrket fick ett särskilt långt liv. Skräddarens medellivslängd var nämligen endast 44 ½ år. ”Antagligen är det den tvungna sittande ställningen med korslagda ben som inverkar på underliggande organen och därigenom gör livet ett eller annat år kortare”, skrev journalisten och funderade vidare: ”Skomakare och målare leva i medeltal 47 år. Murare som intaga en högre ställning i samhället och vistas i fria luften, leva 48 år i medeltal, och timmermän 49 år. Läkare leva 52 år i genomskärning, vilket icke är så lite, då man betänker att de måste umgås på förtrolig fot med smittosamma sjukdomar och annat som till det menliga eländet hörer, samt icke ens få nattro. Skollärare, slaktare och trädgårdsmästare leva icke mindre än 57 år i medeltal, vilket bevisar att skoldamm, blodångor och blomsterdoft icke äro så ohälsosamma att inandas”.
Basal trygghet, meningsfullhet och en viss frihet
På 1800-talet var det en fara för hälsan att tvingas anstränga kroppen till max, samtidigt som man inte hade möjlighet att tillgodose behovet av näring. Andra riskfaktorer var att inte kunna påverka sin arbetssituation (som exempelvis skräddaren, som satt stillasittande i sin ”skräddarställning” hela dagarna), att dagligen andas in farliga partiklar (som sliparen, smeden, glasblåsaren och stenarbetaren) och att tvingas trängas med andra människor i oventilerade utrymmen (som fabriksarbetarna).
Trånga och dåligt ventilerade rum var livsfarligt på den tiden, när den smittsamma tuberkulosen lurade överallt. Soldaterna var extra utsatta för lungsot då de pressade kroppen till max under de många övningarna och sedan umgicks på nära håll med ett stort antal människor, i de trånga sovsalarna.
Att kunna äta sig mätt, att känna att arbetsuppgifterna har en mening och att uppleva en viss frihet i arbetet, liksom att få möjlighet att andas frisk luft tycks ha varit betydelsefullt för hälsan på 1800-talet. Kanske var det därför som präster och trädgårdsmästare kunde räkna med ett långt liv (med dåtida mått, mätt)?
Ökad livslängd men fortfarande stora skillnader
Vid sekelskiftet 1900 hann svensken, i bästa fall, uppleva sin 50-årsdag. Sedan dess har mycket hänt och idag är medellivslängden 81,6 år för män och 84,9 år för kvinnor. Men det är fortfarande stora skillnader mellan olika yrkesgrupper.
I statistikmyndigheten SCB:s rapport ”Yrke och dödlighet 2018 – 2022” framgår det att skötare, vårdare, personliga assistenter, kundtjänstpersonal, vårdbiträden, undersköterskor, skogsarbetare och servicearbetare av olika slag (vaktmästare, tidningsdistributörer) har signifikant högre dödlighet bland både män och kvinnor i arbetsför ålder (35–64 år).
De som numera lever längst är framför allt chefer – de som arbetar inom HR, både chefer och personal, liksom ekonomi- och finanschefer, arkitekter, ingenjörer, poliser, lärare på universitets- och högskolenivå, organisationsutvecklare och försäkringsrådgivare.
Källor
Tidningsartiklar: ”De olika yrkenas inflytande på välbefinnande, hälsa och livslängd”, Ystads allehanda 1889-02-12, ”Industriens offerväsen”, Ystads allehanda 1889-07-10, ”Medellivslängden inom olika yrken”, Lindesposten 1884-05-07, Ystads allehanda 1899-10-04, Aftonbladet 1886-03-05 och ”Om lungsot”, tidningen Svenska folket 1890-01-18.
Statistik/rapporter:
SCB, Medellivslängden i Sverige (2023): https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/
SCB: Yrke och dödlighet 2018-2022: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-analys/pong/publikationer/yrke-och-dodlighet-20182022/
Helena Wijk - Släktforskning & historia 