Krokek – Helena Wijk – Släktforskning & historia

Det här gamla repiga och illa medfarna fotot föreställer min mormors morföräldrar, Per August Persson f. 1847 och hans hustru Kristina Lovisa f. 1848 som under sin livstid bodde i Kolmården, Östergötland.

När togs fotot?

Fotot är monterat på papp och med guldskrift står fotografens namn, ”Didrik Jansson Hospitalsgatan 8”.
Fotografen Didrik Jansson föddes i Västerås 1857 och flyttade sedermera till Norrköping där han övertog Sohlbergs ateljé på Hospitalsgatan 8 i oktober 1897. År 1903 ändrade ateljén namn till ”Didrik Janssons Eftr.” Mitt repiga gamla släktfoto måste därmed vara taget någon gång mellan åren 1898 och 1903.

Kunde ha levt livets glada dagar

Per August, som hade sina rötter i Simonstorp, fick ett stort arv som 11-åring när hans pappa hastigt gick bort. Bland annat ärvde han två hus – Strålsund och Nytorp. Per August hade kunnat leva livets glada dagar tillsammans med sin familj, men istället blev han religiös och skänkte bort sina jordiska tillgångar.

Per August och Kristina Lovisa fick nio barn tillsammans. De första barnen döptes i Svenska kyrkan men plötsligt slutade man att döpa sina barn och prästen antecknade att familjen ”tillhör en nattvardsförsamling”. Även Per Augusts mamma Margareta blev frälst och beslutade sig för att gå med i den baptistiska församlingen.

Prästens anteckning om familjen Persson: ”Anmält sig hafva omfattat baptistiska åsigter”.

Bibelkvinnor i slutet av 1800-talet

Att vara baptist på 1800-talet, när det var olagligt att utöva annan tro än den lutherska, kunde vara riktigt tufft. Baptismens grundare, Fredrik Olaus Nilsson blev landsförvisad för sitt brott. I slutet av 1800-talet hade rörelsen vuxit sig stark och det fanns hundratals baptistiska församlingar runt om i Sverige.

Baptistkyrkan gav kvinnor mer framträdande roller än vad som erbjöds inom Svenska kyrkan på den tiden. En av de allra första så kallade ”bibelkvinnorna” var Alma Andersson som var blev evangelist inom svensk baptism i slutet av 1800-talet. Det finns inga skrivna källor som berättar vad min mormors morföräldrar pysslade med där i Krokek, men på det gamla familjefotot ser det nästan ut som om Kristina Lovisa bär någon slags ”prästkrage”. Kanske var det modernt med sådana stärkta kragar på 1800-talet?

Mormors mormor verkar ha varit en lite surmulen typ.

Inte ens huset fanns kvar

När Kristina Lovisa avled i februari 1914 fanns inga tillgångar kvar, inte ens huset. De vuxna barnen, som alla bodde i närheten, borde ha sett till att deras far fick en fin och trygg tillvaro på ålderns höst kan man tycka. Men istället sändes han direkt till Krokeks ålderdomshem där han kom att tillbringa de återstående tretton åren av sitt liv. Sveriges ålderdomshem var inga trevliga platser att vistas på, förr i tiden. På hemmen bodde, förutom fattiga och äldre, även många personer som fått diagnosen ”sinnessjuk” och ”vansinnig”.
Per August avled där i juli 1927 och hade då tillbringat 13 år ”på hemmet”.

Per Augusts rumskamrater var både vansinniga och sinnessjuka, enligt församlingsboken från 1920-talet.

Inga muntergökar

Några muntergökar verkar de inte ha varit, Kristina Lovisa och Per August. De var djupt religiösa och väldigt stränga. Religiositeten och den lite mer surmulna inställningen tycks sedan ha ärvts vidare till barnen. Även min mormors mamma, Hedvig Kristina, var sträng och djupt religiös.

Den surmulna inställningen tycks även min mormors mamma ha ärvt. Fotot är taget på Järlåsa ålderdomshem 1930.

På baksidan av fotot med Per August och Hedvig Lovisa har min mormor skrivit: ”Fru Anderssons älskade Föräldrar. Vår mormor och morfar”. ”Fru Andersson” dvs mormors mamma, Hedvig Kristina, var väldigt rädd för sina stränga föräldrar. Hon blev dock lika sträng själv…

Baptisterna. Målning av Gustaf Cederström, 1886

Reformationen
Reformationen inleddes i Europa under 1200-talet och reformatorerna – de var många – hade alla som mål att förnya och återföra den mäktiga katolska kyrkan till något som var mer ”äkta” och ursprungligt. När den katolske munken och teologen Martin Luther f.1486 spikade upp sina 95 teser på porten till Schlosskirche i Wittenberg år 1517 där han protesterade mot avlatsbreven inom katolska kyrkan så tänkte han sig aldrig att hans handling skulle starta en helt ny religiös rörelse, men så blev det. Vid ett möte i Uppsala år 1593 blev den evangelisk-lutherska tron rådande i Sverige.

Huldrych Zwingli

Huldrych Zwingl f.1484 d.1531 Bild: Meyers konversationslexikon 1906

Luther var inte den ende som ansåg sig ha det som krävdes för att reformera kyrkan. Prästen Huldrych Zwingli f.1484 ansåg i Schweiz att det var han som upptäckt att tron var det enda som kunde rädda människan. Zwingli menade att nattvardens bröd och vin skulle ses som symboler. Några av Zwingli följare menade förkastade barndop eftersom den kristna tron kräver att vi medvetet väljer att ansluta oss.

Anabaptism

Zwinglis lärjunge Conrad Grebel 1498-1526 har kallats anabaptismens fader. Anabaptisterna väljer att praktisera dop vid en medveten ålder och förkastar barndop. Teologie doktor Olle Christoffersson berättar att också Zwingli i grunden var emot barndop, men på grund av det spända hotet från Katolska kyrkan överlät han till stadens styrelse att besluta om kyrkans utformning. Anabaptisterna bröt då sin egen väg. De utsattes för våldsam förföljelse, inte bara från katolska kyrkan utan även från de reformerta kyrkorna, liksom från från Luther och hans protestantiska kyrka.

Jean Calvin

Fransmannen Jean Calvin, f. 1509 var också han radikal och lade grunden för den kalvinistiska läran. Kalvinismens dubbla predestinationslära är dess mest typiska dogm. Calvin menade att Gud redan har gjort sitt val och det finns ingenting människan kan göra för att påverka om hon/han hamnar i himmel eller helvete efter detta liv, men man måste arbeta hårt varje dag ”som om” man vore en av de utvalda. Även i Martin Luthers föreställningsvärld hade Gud redan gjort sitt val och människan måste hålla sig inom sin tilldelade ”fålla” och arbeta hårt för att uppfylla Guds bud, trots att hon inte visste om hon var utvald till evigt liv eller fördömd och förpassad till helvetets eviga pina.

Baptismen

I mitten av 1530-talet hade den lutherska och den kalvinistiska tron etablerats i västra Europa. Ur den asketiska protestantismen kom sedan pietismen, metodismen och baptismen. Baptismen har sin ursprungliga grund i den reformerta läran men delades med tiden i två ”grenar” där den ena gruppen valde att anta en mildare predestinationslära, medan den andra valde att följa Jean Calvins genom 1689 Baptist Confession of Faith, som författades av kalvinistiska baptister i England.

Den första baptistiska församlingen bildades år 1607 i Holland av teologen John Smyth f. ca 1570 d.1612.

Baptismen i Sverige

Under 1800-talet hade kyrkan stor makt och baptisterna ansåg att prästerna inte skulle ha tolkningsföreträde. Varje människa skulle ha frihet att tolka Bibeln på egen hand. Den första baptistiska församlingen grundades i vårt land 1848, i en tid då det var olagligt att utöva annan tro än den lutherska. Baptismens grundare, Fredrik Olaus Nilsson blev landsförvisad för sitt brott men i slutet av 1800-talet hade rörelsen vuxit sig stark i Sverige och det fanns hundratals baptistiska församlingar runt om i landet.

Anmält sig hava baptistiska åsikter

Min mormors morföräldrar, Per-August Persson och Hedvig Kristina, bodde i Krokek, Östergötland och blev hängivna baptister i mitten av 1800-talet. De fick många barn men vägrade att döpa dem i svenska kyrkan. Det står antecknat ”icke döpt” vid barnens födelser. I församlingsböckerna står det att Per August ”anmält sig hafva omfattat baptistiska åsigter”.

Vuxendop

Baptisterna har ingen enhetlig troslära men vilar på de båda hörnstenarna skrifts- och frihetsprincipen. Man anser att all vägledning ska sökas i Bibeln, framför allt i Nya testamentet. Innan allmän kvinnlig rösträtt existerade i vårt land så var det lite friare i de baptistiska församlingarna där kvinnor kunde ha olika uppgifter. Frihetsprincipen handlar för baptisterna om att varje individ själv måste ha frihet att välja sin egen tro och man praktiserar därför vuxendop (troendedop). När ett litet barn föds till världen ber man för barnet och dess föräldrar i en välsignelseakt, men dopet får vänta tills individen själv vill inträda i församlingen.

Barnen betraktades som oäkta

Under 1800-talet hände det att baptister förvägrades att gifta sig. Deras odöpta barn betraktades som ”oäkta”. Det var även förbjudet att samlas till gudstjänst utanför Svenska kyrkan. Per-August Persson och hans hustru Hedvig Kristinas barn var inte döpta i Svenska kyrkan och kunde därmed inte heller konfirmeras, vilket gjorde att man gifte sig borgerligt.