Johan guldsmed

 

Foto: Helena Bure Wijk


Guldsmeden och borgmästaren Johan Johansson var verksam i Västerås på 1600-talet. Under sitt yrkesverksamma liv tillverkade han bland annat den vackra dopskålen som finns i Västerås domkyrka.  Johan Guldsmed har många nu levande ättlingar, en av dem var ishockeyspelaren Börje Salming.

Guldsmed och borgmästare

Guldsmeden Johan Johansson föddes år 1572 i Västerås, som son till guldsmeden Johan Lennartsson och hustru Ingeborg. Familjen hade varit smeder i flera generationer och det föll sig därför naturligt att även Johan skulle den vägen vandra. Familjen bodde i Guldsmedsgården som enligt en gammal beskrivning låg ”väster om ån näst söder Torgbron i hörnet. Längden i söder från Slottsgatan ned till ån var 52 alnar 2 kvarter, utmed Slottsgatan i väster 30 alnar 1 kvarter, norrut från hörnet och ned till ån 48 ½ alnar samt utmed ån 30 alnar 1 kvarter”. Guldsmedsgården låg i kvarteret Proban, nuvarande Västra Kyrkogatan.

I ungdomen blev Johan Johansson lärling hos Mäster Nicolaus Reimers i Stockholm och efter sex år reste han till Tyskland för att förädla sina kunskaper. Han var bland annat verksam i Hamburg, Lübeck, Lepsig, Wussburg, Strassburg, och München.

Johan återvände till Västerås 1603 och gifte sig 1605 med Margareta Salomonsdotter Vallensia som var dotter till domprosten i Västerås, Johannes Salomon Birgeri Vallensis. Familjen bodde i Decanegården som enligt ett protokoll från domkapitlet år 1626 låg ”söder om Kyrkbacken, norr om Matthias Smed och Haghagården, med längd och bredd som här efter följer med gamla alnar. Nordantill vid Kyrkbacken åttio och en halv aln, östantill etthundraåtta och en halv aln, västantill nittioåtta alnar och tre kvarter, sönnantill etthundratvå alnar och en halv”.

År 1613 utsågs guldsmeden Johan till kyrkvärd i Västerås domkyrka och kom sedermera att bli rådman och borgmästare.

Utsikt över Västerås från nordväst under 1780-talet. Teckning av Elias Martin, foto Ernst Blom/Västmanlands läns museum.


En vänlig och givmild man

Johan var verksam som guldsmed under många år. På ålderns höst drabbades han av hälsoproblem och begärde år 1635 att få avträda från sitt ämbete.
Han avled i Västerås i mars 1654, 82 år gammal.
Johan var under sin livstid omtalad som en vänlig, hövlig och fridsam man, givmild mot sin nästa och de fattiga. Han donerade pengar och egentillverkade guldföremål till Västerås domkyrka och hospitalet i Västerås. Av hans alster finns en del bevarat, bland annat en päronformad vinkanna som finns i Romfartuna kyrka, vinkanna och dopskål som återfinns i Kärrbo samt dopskålen i Västerås domkyrka. Dopskålen har följande inskription:  ”Ao 1639 förärad af Gullsmeden Iohan Iohansson och Hans Hustru Margareta Salomonsdotter Till att brukas wid dhet H:ga Dopet i Westerås Domkyrkia. Ao 1712 till något mer än Hälften förbättrad och tillökt med Domkyrkians bekostnad”.

Foto: Kalk och patén, år 1651, Västerås Domkyrka, Sven T. Kjellberg 1924/ Västmanlands läns museum.



Många ättlingar

Guldsmeden Johan och hans hustru Margareta fick ett långt och lyckligt äktenskap tillsammans. De var gifta i 49 år och fick tillsammans nio barn, tre söner och sex döttrar. Av barnen var det endast sonen Salomon och döttrarna Brita och Clara som levde till vuxen ålder. Dottern Clara föddes i Västerås år 1625, gifte sig med Arendt Grape, bruksägare i Nautapuoti, Armassaari, Övertorneå. Paret fick tio barn tillsammans och har idag många nu levande ättlingar. En av deras ättlingar var ishockeyspelaren Börje Salming som föddes 1951 i Jukkasjärvi, Kiruna, Norrbottens län.

Börje Salming. Foto: Frankie Fouganthin

Arkeologidagen på Anundshög den 27 augusti

Söndagen den 27 augusti klockan 10–16 är det åter igen dags för den spännande Arkeologidagen på Anundshög!

Två av skeppssättningarna vid Anundshög. Foto: Gunnar Creutz


Anundshög, strax utanför Västerås, var en gång i tiden ett viktigt centrum i det historiska området Fjädrundaland. Platsen är vacker och väldigt rik på historia.
Till Arkeologidagen som är en nationell temadag är alla välkomna – stora som små och evenemanget är kostnadsfritt. Under dagen bjuds det bland annat på föreläsning med den duktiga arkeologen Jonas Ros som kommer att berätta om ”Äldsta Västerås och Anundshög – järnålder, vikingatid och medeltid”. Här finns en spännande föreläsning med Jonas Ros där han berättar om vikingatid och medeltid i Västerås.

Besökarna kan även följa med på guidade visningar på Anundshög, bevittna en vikingatida svärdskamp och lära sig mer om växtfärgning, brickbandsvävning, nålbindning och andra hantverk.

Barnen har möjlighet att prova på forntida lekar, pyssla och gå i runskola, eller varför inte delta i arkeologiskola med arkeolog Emily Becker? I sandlådan finns spännande artefakter och barnen får bland annat lära sig mer om hur man gör för att gräva upp skatterna, såsom arkeologer gör.

Mat och fika finns att köpa på Café Anund som håller öppet under dagen.

För mer information och exakta tider, kika på Anundshögs webbsida!

Arrangör för Arkeologidagen är Anundshög (Västerås muséer)


Hitta till Anundshög:
Med bil: Anundshög ligger cirka 9 kilometer öster om Västerås centrum. Ta av från E18 vid avfart 139. Bruna sevärdhetsskyltar leder fram till Anundshög. Fri parkering.
Med buss: Busslinje 1 mot Bjurhovda eller busslinhe 24 mot Orresta. Länk till VL (Västmanlands lokaltrafik) hittar du här


Tillgänglighet:
Det går bra att använda rullstol och rullator på hela området, med undantag för Anundshögen där endast trappa finns. Stigen som leder till Badelundaåsen är branta. Café Anund har full tillgänglighet, liksom alla toaletter.

Undertecknad stortrivs på Anundshög 🙂