Hösten 2022 skrev jag ett blogginlägg om en ny sjukdom som kallades apkoppor (Monkeypox).  På den tiden hade vi 77 kända fall av sjukdomen i Sverige och de flesta som insjuknade verkar ha fått en relativt ”mild” sjukdom.

Sedan inlägget skrevs har mycket hänt. Apkoppan har fått ett nytt namn och kallas numera Mpox. Viruset har därtill hunnit mutera i två olika strängar som kallas ”Klad 1” och ”Klad 2”. ”Klad 1” verkar vara en riktigt elak variant och under en 14-dagarsperiod har den spridits, från republiken Kongo till sex andra länder, däribland Sverige…

Farlig variant

Den första varianten, Klad 2, spreds främst genom sexuella kontakter mellan homosexuella män och vid nära kontakt med smittade. Dödligheten för Klad 2 är cirka 1 % och kan jämföras med Covidvarianten Omicron som har en dödlighet på 0,7 %.

Den nya varianten av Mpox, Klad 1, som häromdagen upptäcktes i Sverige, tycks vara mer smittsam och även farligare. På den afrikanska kontinenten har denna variant visat sig ha en dödlighet på 10 % (en av tio). Det är främst barn som drabbas och 85 % av de som avlidit är under 15 år. Cirka 450 dödsfall i sviterna av Klad 1 har rapporterats, varav 400 under 2024.


Viruset sprids med rasande fart och har under en 14-dagarsperiod spridit sig från Kongo till sex andra länder, däribland Sverige. Klad 1 tycks vara väldigt smittsam och kan orsaka stor skada, framför allt hos barn. Det är därför WHO i veckan deklarerade internationellt hälsonödläge. 

Vad i hela friden är det vi har att göra med? Hur sprids Mpox-viruset och hur ska vi skydda oss själva och våra medmänniskor på bästa sätt?

Mpox är smittkoppans kusin

Ortopoxvirus kallas det virus som bland annat orsakar de smittsamma sjukdomarna vattkoppor, kokoppor, smittkoppor och Mpox. Viruset behöver värddjur – det kan vara både människa och andra djur – för att frodas och spridas vidare. Den mycket smittsamma och dödliga sjukdomen smittkoppor härjade i Sverige på 17- och 1800-talet och orsakade närmare 300 000 dödsfall. Globalt tog smittkoppor livet av cirka 60 miljoner människor. 90 % av de som avled var barn.

Utrotades med vaccin

Sjukdomen smittkoppor blossade upp i kluster gång på gång och skördade många människoliv, men utrotades slutligen, framför allt med hjälp av vaccin.

Smittkoppor var en extremt smittsam, dödlig sjukdom med svåra biverkningar som orsakade vattniga utslag som kallades ”koppor”. Sjukdomen drabbade alla samhällsklasser men slog hårdast mot barnen. Dödligheten i smittkoppor var mellan 10% och 20%. De som överlevde blev ofta döva, blinda och led av livslånga neurologiska biverkningar. De som överlevde sjukdomen kom också att bli immuna mot smittan.

Den engelske läkaren Edward Jenner (f. 1749 d. 1823) upptäckte att mjölkerskor inte kunde insjukna i smittkoppor. I diskussioner med bönderna fick Jenner veta att de människor som tidigare hade haft den ofarliga sjukdomen kokoppor inte kunde få smittkoppor. Byläkaren Edward Jenner beslutade sig då för att försöka sig på att ”ympa” en pojke med kokoppor genom att rispa hans hud och ta var från en person som var sjuk i kokoppor, som påfördes på huden för att på så sätt ge ”experimentpersonen” samma sjukdom. Efter sex veckor upprepades samma procedur med smittkoppor. Pojken, som experimentet utfördes på förblev frisk och vaccinet som metod hade uppfunnits.

År 1816 blev vaccin mot smittkoppor obligatoriskt i vårt land. Det var ofta byns barnmorska eller klockaren som ansvarade för vaccinationerna i Sverige på den tiden. Under 1870-talet blev det obligatoriskt att vaccinera alla bebisar under deras första levnadsår. Vaccinationen utfördes genom att man rispade barnets hud med ett vasst instrument och kokoppsämnet infördes därefter i såret. Ofta direkt med vätska från en annan sjuk persons utslag. Detta kallades skyddskoppsympning. Efter någon vecka skulle barnen återkomma och visa upp en rejäl koppa på platsen som tecken på att man fått kokoppor, annars förväntades man omvaccineras. Efter att koppan läkt fick man ett karaktäristiskt ärr som fortfarande många har eftersom ympningen fortsatte långt in på 1900-talet. (Källa: SCB)

Ordet vaccination härrör förresten från latinets ”vacca” som betyder ”ko”. Även om obligatoriska vaccinationer infördes så återkom sjukdomen smittkoppor under vissa perioder och så sent som år 1874 avled fler än 4000 svenskar i sjukdomen.

Söndagen den 26 september 1920 meddelade Dagens Nyheter att ”Smittkopporna spridas vidare: tre fall i går”. I artikeln berättas att portvakterskan i Apostoliska kyrkan samt två barn till en ”antivaccinationist” insjuknat i kopporna och avförts till Epidemisjukhuset i Stockholm. På grund av smittrisk stängdes Lidingö kyrka helt för gudstjänstbesökare.

Här i Sverige vaccinerades alla barn mot kopporna fram till 1976 och tack vare vaccinationsprogrammet lyckades man till sist kväsa smittkoppsviruset helt. År 1980 deklarerade Världshälsoorganisationen WHO segervisst att sjukdomen helt hade utrotats från jordens yta. Men någonstans ”i vassen” låg tydligen smittkoppans elake kusin, Mpox, och lurade, redo att göra entré i världen…

Vi som är vaccinerade mot smittkoppor har skydd mot Mpox

Vi ”gamlingar” som blivit vaccinerade mot smittkoppor i barndomen beräknas ha hel, eller åtminstone viss immunitet mot Mpoxviruset. Ortopoxvirus, det virus som orsakar Mpox, har stora likheter med det virus som orsakade smittkoppor. Karolinska Institutet har gjort en studie som visar att personer som blivit vaccinerade mot smittkoppor har en överlappande immunitet mot Mpox.

Här kan du läsa mer om studien.

Människor emellan

Mpox (klad 2) har förekommit i Afrikas tropiska regnskogsområden, främst i västra och centrala Afrika sedan år 1970 då sjukdomen första gången upptäcktes hos människa i Demokratiska republiken Kongo. Namnet till trots så är det inte apor, snarare gnagare, som är det huvudsakliga värddjuret och man har genom åren upptäckt infektioner med Mpox hos sovmöss, ekorrar, gambiansk jättepåsråtta samt hos olika arter av apor. Mpox är en så kallad zoonos – en sjukdom som kan spridas mellan djur och människa. De enskilda fall som tidigare rapporterats i Europa har handlat om fall där resenärer återvänt till Europa från Västafrika, men på senare tid har sjukdomen spridits på ett nytt sätt.

Nu tycks dock spridningen främst ske människor emellan och det finns ingenting som tyder på att djur är inblandade.

Smittvägar

Den vanligaste smittvägen har tidigare varit från djur till människa, men sjukdomen kan också överföras vid nära kontakt mellan människor. Viruset smittar främst via nära kontakt med infekterade djur eller människor eller via material som har kontaminerats med viruset.

Det är fortfarande mycket som är oklart om virusets nya spridning men på sin webbsida förklarar State of New Jersey Department Of Agriculture hur smittvägarna tidigare har sett ut: ”Viruset kan smitta från djur till människa genom bett av det infekterade djuret, genom aerosolsmitta (smitta via luften/andning) eller genom kontakt med blod eller kroppsvätskor från den infekterade personen eller djuret. De flesta som smittas har haft nära kontakt med ett infekterat djur men smitta människor emellan har också konstaterats, då smittan förmodligen har skett genom kroppskontakt (genom nära hudkontakt) eller genom aerosol (andning). Viruset kan även smitta via kontaminerade ytor.”

WHO informerar om att viruset kan spridas vid närkontakt med en smittad person ”hud mot hud”, genom kroppsvätskor men även genom kontaminerade ytor, kläder, sängkläder/handdukar, porslin/bestick som använts av en smittad person. Viruset kan finnas i munnen och spridas via saliv och således via luften genom andning/tal.
Mödrar som bär på viruset kan smitta sina ofödda barn via moderkakan och sina spädbarn genom kontakt ”hud-mot-hud”.

Båda varianterna av Mpox (klad 1 och klad 2) kan spridas via sexuell kontakt och annan närkontakt (kramar, att dela säng eller kläder) med smittade samt genom kontaminerade material. Viruset är seglivat och överlever upp till 42 dygn på ytor (dörrhandtag, bord, ledstänger, hissknappar, porslin, bestick med mer), framför allt på mjuka material som textilier (kläder, sängkläder, kuddar etcetera). På CDC (Centers for Disease Control and Prevention) kan du läsa mer.

Viruset är större än det virus som orsakar Covid-19 så det borde inte fara omkring i luften hur lätt som helst, men man kan aldrig riktigt veta hur virus beter sig. Även om våra svenska experter manar till lugn och påstår att viruset inte är luftburet så finns Mpox, Klad 1, med på Storbritanniens informationssida Gov.uk och listan över luftburna virus, som räknas som ”high consequence infectious diseases”. Du hittar listan här.

Symtom på infektion

Om man insjuknar i Mpox kan man vara smittsam 1 – 4 dagar innan de första symtomen visar sig och upp till cirka 21 dagar därefter. Inkubationstiden är vanligtvis 6–13 dagar, men kan variera mellan 5 och 21 dagar.
De vanligaste symptomen är feber, huvudvärk, muskelvärk, svullna lymfkörtlar, allmän sjukdomskänsla samt hudutslag med blåsor. Utslagen liknar smittkoppor. Enligt överläkaren Leif Lakoma brukar kopporna först synas i ansiktet, i händerna och under fotsulorna för att sedan spridas till andra delar av kroppen. I flera av de fall som nu har konstaterats i Europa har smittade patienterna även haft utslag eller andra hudproblem i könsorgan, ljumskar och kring huden runt analöppningen, men detta gäller främst Mpox, Klad 2.  

Hur skyddar man sig mot Mpox?

Undvik närkontakt med människor som visar symtom på infektion. Om du eller en familjemedlem insjuknat med symtom på sjukdomen, exempelvis blåsor och feber – sök läkare direkt!

I hushåll där någon är sjuk är det viktigt att undvika närkontakt så gott det går, ha god ventilation och desinficera, golv, ytor, sängbord, lysknappar, mobil med mer där den sjuke befinner sig. Undvik att dela porslin med den sjuke.

På sidan Vårdhygien Skåne finns bra information kring hygien och rengöring som är bra om någon i familjen har insjuknat i Mpox.

Desinfektionsmedlet Lysol tar kål på viruset, liksom andra produkter, exempelvis produkter med klor, liksom medlet Virkon.

När vår statsepidemiolog fick frågan om handsprit är tillräckligt för att döda Mpoxviruset, var han inte riktigt säker på det. På utländska informationssidor rekommenderas dock handtvätt med tvål och vatten, eller om den möjligheten inte finns, att använda handsprit. Det är bra att tvåla in händerna ordentligt eftersom friktionen mot huden tar kål på viruset.

Virus ”hoppar” inte från ytor så det finns ingen risk att man kan bli smittad genom att exempelvis trycka på en hissknapp eller genom att bära en varukorg i mataffären. För att orsaka sjukdom måste viruset komma in i kroppen och det kan ske om man vidrör en kontaminerad yta och sedan petar sig i ögonen, näsan eller munnen. Om man har sår eller sprickor på händer och armar kan det vara bra att skydda händerna med handskar, speciellt om man arbetar inom vård- och omsorg.

Andningsskydd (av skyddsklass FFP2 och FFP3) kan säkert skydda om man är i nära kontakt med personer som bär infektionen, men det är förmodligen ingenting som kommer att rekommenderas av våra myndigheter.

Hög dödlighet på den afrikanska kontinenten

Den amerikanska infektionsläkaren och specialisten Judy Stone publicerade nyligen en artikel, ”Mpox And Mask Bans – A Recipe For Disaster”, där hon bland annat lyfter fram att Mpox haft en dramatisk ökning, med 160 %, på den afrikanska kontinenten sedan förra året. Under 2024 har man där haft 15 000 fall av Mpox och 400 dödsfall. Under en tiodagarsperiod har viruset nu spridits från Kongo, till sex andra länder, bland annat Sverige.

Det finns (hittills) två olika varianter av Mpox – Klad 1 och Klad 2. Den första varianten, Klad 2, anses spridas främst genom sexuella kontakter och genom fysisk närkontakt (hud mot hud). Sjukdomen kan för vissa vara svår men antalet dödsfall har varit få (cirka 1 %). Dödligheten kan jämföras med covid (Omicronvarianten) där dödligheten är 0,7 %.

Den Mpox-variant som kallas Klad 1 och som också är den vi nu har fått in i vårt land, är betydligt farligare än ”tvåan”. Här beräknas dödligheten vara cirka 10 % (en av tio) och den är mer smittsam. Den slår särskilt hårt mot barn och i Afrika är 70 % av de som insjuknar barn.

Kan utgöra en fara för barnen

Covid kan slå hårt mot oss som är äldre, eller människor som har underliggande sjukdomar. Med Mpox är det i stället barn och unga (90-talister och senare) som ligger i riskzonen för allvarlig sjukdom. Vi som är äldre har redan ett gott skydd mot sjukdomen genom vaccination mot smittkoppor som vi fick som barn. 

Min största oro just nu är att den nya varianten av Mpox ska få stor spridning i barnfamiljer och på skolor/förskolor. Sjukdomen kan vara väldigt allvarlig för barn och unga (85 % av de som avlidit är under 15 år) och om föräldrar inte upptäcker barnens symtom i tid och kontaktar sjukvård, finns stor risk att barnen smittar varandra. Sjukdomen sprids främst via indirekt och direkt kroppskontakt och kan således smitta via kramar, när man sover tillsammans, hjälper sitt barn med intimhygien, lek på förskolan och så vidare.

Man kan vara smittsam 1–4 dagar innan man upplever symtom och man är smittsam under flera veckor, tills blåsorna har läkt ut helt. Mpox är ju en sjukdom som kan upplevas som stigmatiserande och som man helst kanske inte vill berätta att man har. Men det är otroligt viktigt att den upptäcks i tid och att sjuka isoleras så länge de är smittsamma. Jag kan bara hoppas att vi alla, tillsammans, hjälps åt att stoppa virusets framfart.

Med covidpandemin i färskt minne så är jag även orolig att våra myndigheter underskattar virusets smittsamhet och dess smittvägar. Vi får hoppas på det bästa!


24 januari 2020

En expert säger i en intervju med Sveriges radio att vi inte behöver oroa oss för Coronaviruset i Sverige. ”För 16 år sedan spreds ett virus som heter Sars. Det började också i Kina. Över 750 personer dog då. Det nya viruset liknar Sars, men det verkar inte vara lika farligt. Det säger Anders Tegnell till nyhetsbyrån TT”.

31 januari 2020

En patient på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping bekräftas vara smittad med coronaviruset. Patienten hade vistats i området kring Wuhan i Kina men var symtomfri när hon anlände till Sverige. ”Det är viktigt att komma ihåg att enstaka fall inte är samma sak som att vi har en smittspridning i Sverige. Den risken bedömer vi för närvarande som mycket låg utifrån erfarenheter från andra länder. Hälso- och sjukvården har rutiner för att ta hand om fall som detta på ett bra och säkert sätt,” säger Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten.

3 april 2020

Vi kommer att få räkna de döda i tusental säger statsminister Stefan Löfven. Det är lika bra att vi förbereder oss på det, säger han.

 

 

Källor: CDC – Center for Disease Control and Prevention, WHO, Expressen, Folkhälsomyndigheten, Kry, SVA – Statens veterinärmedicinska anstalt, Läkartidningen, Svenska Yle, BBC, Aftonbladet, Reuters, Dagens Medicin, Department Of Agriculture, State of New Jersey, The Washington Post, Forbes och Gov.uk.