År 1675 avrättades ett sjuttiotal personer för trolldom i Torsåker, Ångermanland. Tack vare att de gamla rättegångsprotokollen finns bevarade kan vi läsa om de arma människorna och få veta lite mer om brotten de stod anklagade för. En av de anklagade, gamla pigan ”Stöt-Margareta”, tvingades avslöja de ”läsningar” hon använt för att bota sjukdomar. Margareta var 65 år när hon pekades ut som häxa och ställdes inför rätta.

Till en början vägrade Margareta att berätta vem som hade lärt henne dessa trolldomsramsor och när hon till slut avslöjade sin läromästare blev de äldre männen i häradsrätten väldigt upprörda och protesterade högljutt. Margareta berättade nämligen att hon hade lärt sig dessa ramsor av självaste kyrkoherden, salig Herr Mats, på den tiden när hon tjänade som piga hos honom.

Jag har tonsatt Margaretas ”trolldomsläsningar” (du hittar visorna i texten här nedan), som på sin tid var vanligt förekommande ramsor som användes när man på magisk väg försökte bota sjukdomar.

Läsning mot ”Flen”
Sjukdomen ”Flen” troddes förr i tiden kunna drabba kroppens olika organ och kunde bland annat yttra sig som värk i mage, hjärta eller leder. Under rättegången avslöjade ”Stöt-Margareta” de ord hon brukade använda när hon botade människor som drabbats av ”Flen”:

”Gud, stille dig Flen – i huvud och i ögonsten.
Gud, stilla dig flen – i tand och tunga. Gud stilla dig flen i lever och lunga,
i hand och fot och sedan i var ledamot.

Jag ställer dig flen – utur gull och uti mull!
Jag stämmer dig flen – utur ben och uti sten.

Där skall du vara förutan ända och göra inga mera men.

I namn Gud, Faders, Sons och den helige Andes.
Fader vår som är i himmelen, helgat varde Ditt namn…”

Mot sår
I en av de magiska ramsorna uppgav Margareta att att hon brukade läsa: ”Vår Herre Jesus Christus satt på en högan röst, han shiente sig en grena, satte sig ner och välsignade sitt sår”. Rätten fann ramsan högst märklig och frågades” huadh hon menar tå hon säger att Christus satt på en högan röst?”. Margareta förklarade att Jesus satt och timrade ovanpå ett högt hus. Han högg sig där ett sår som han kallade grena etc.  Man ber henne därefter läsa ett antal besvärjelser som nogsamt nedtecknas i protokollen.

”Vår herre Jesus Christus satt på en högan röst,
Han shiente sig en grena,
Han satte sig ned och välsignade sitt sår ifrån värk och böld och all otöld.
Gud, give mig intet värre i mitt, än Han i sitt.
I namn Gud, Faders, Sons och den helige Andes.” (Sedan lästes bönen Fader vår)

Stämma blod
Att ”stämma”, ”ställa” eller ”stä” blod var en förmåga många trolldomskunniga ansågs behärska förr i tiden, så även ”Stöt-Margareta”. Inför rätten berättade hon de ord hon brukade läsa för att stilla blödningar.

”Gud, låt inte detta blod rinna, såsom de kvinnor om lördagen spinna.
Stanna detta blod, såsom Noas flod stod stilla när Jesus gick över.
I namn Faders, Sons och den helige Andes.” (Sedan läste bönens Fader vår

Modstuleorden
Under förhören läste Margareta även ”Modstuleorden” som var en trolldomsramsa för att bota människor och djur som fått sin livskraft och hälsa stulen av illasinnade människor och väsen. Följande ”läsning” användes för att bota sjuka kor:

”Jungfru Maria gick sig ut på en grönan löt, mötte hon sin son så söt.
Vad letar ni efter välsignade mor? Jag letar efter min mjödhumle ty min ko har blivit mjölkstulen och modstulen, leverstulen, lungstulen, hjärtstulen och har på all illa farin.
Vi Maria mille mor gingo båda efter råd, vill vi bota henne båda två, vill vi taga dit malt och salt och låta i hennes mun, det skall bli bot i samma stund. I namn Gud faders, Sons och den helige Andes.”

Hade lärt sig ramsorna av kyrkoherden
”Stöt-Margareta” tillfrågades vem som lärt henne dessa trolldomskonster. Till en början vägrade hon att avslöja sin läromästare och placerades därför i fängelse, i väntan på kung Karl IX:s trolldomskommission som reste runt och rannsakade trolldomsdrabbade socknar.

När Margareta till slut avslöjade sin läromästare, blev de äldre männen i häradsrätten upprörda och protesterade högljutt. Margareta berättade nämligen att hon lärt sig dessa trolldomsläsningar av självaste kyrkoherden, salig Herr Mats, på den tiden då hon tjänade som piga hos honom.  ”Herr Mats” hette egentligen Matthias Olai Helsingus och var kyrkoherde 1626 – 1647. Han avled år 1648, närmare 30 år innan ”Stöt-Margareta” blev anklagad för trolldom. De äldre i häradsrätten protesterade högljutt och menade att kyrkoherden aldrig någonsin hade använt sig av sådana ”stygga” läsningar. Salig Herr Mats var nämligen en ”nytänkande man, uti Guds ord lärande och predikande”.

Intressant är att Margareta är en av de få äldre anklagade kvinnor som inte avrättades. Detta trots att hon noga redovisade för sina magiska läsningar. Rätten noterade att ”Stöt-Margareta” behärskade läsningar mot flen, sår, modstöld, mjölkstöld och hon kunde även stämma blod, men det fanns inga vittnen som påstod sig ha sett henne i Blåkulla, varför hon friades av rätten. Man antecknade:  ”Inga vittnen än funnits som kunna betyga henne i Blåkulla hava sett”.

Läsning mot kvesan, en sjukdom som troddes orsaka utslag, blåsor och bölder:”Qvesan gick åt vägen fram. Mötte hon en gammal man. Vart skall du gå åt sade hon. Jag ska gå i bondens gård, blanda lod och bryta ben.
Jag skall dig återvända och mina ord framsända. Jag stämmer dig uti det berg där ingen bor, uti den sjö där ingen ror, under en sten och ingen till men.
I namn – Faders, Sons och den helige Andes”…