Släkten Gävert/Gevert är en spännande släkt med många grenar och tusentals ättlingar. Den första kända medlemmen av släkten Gevert i Sverige var Andreas, som var verksam som hammarsmed i Uppland på 1600-talet. Min ”styvfarfar” Elis var ättling till Andreas son, Claes f. 1615 på Västlands bruk i Tierp, Uppland.

Släktgrenar i Hamrånge
Farfar Elis föddes år 1889 i Hamrånge, Gävleborg, där hans pappa arbetade som båtsman nr. 55 i Häckelsäng. Fadern Lars beskrivs i båtsmansrullan som mörkhårig med bruna ögon, 1,71 centimeter lång. Lars gifte sig 1879 med hammarsmedsdottern Emma Lovisa Lind och paret fick tillsammans barnen Hulda Margareta f. 1878, Anna Lovisa f. 1879, Maria Charlotta f. 1883, Lars Edvard f. 1884, Lars Emil f. 1886, Elis Hilmer f. 1889, Karl Joel f. 1890, Johan Herman f. 1895, Oskar f. 1897 och Olof Einar f. 1900.

När Lars drabbades av en njursjukdom gjorde de äldre barnen sitt bästa för att hjälpa till med familjens försörjning. Lars avled 1905 av ”njurlidande”. Hustrun Emma Lovisa fick då axla hela ansvaret för de många barnen. Emma Lovisa gick bort år 1940. Hon var ättling till Claes Andersson Gevert f. 1615 i Uppland. Du hittar hennes släktträd om du ”klickar” här

Skomakarmästare med dåligt humör
Elis var skomakarmästare och skicklig inom sitt yrke. Dessvärre hade han ett väldigt dåligt humör och tog ofta till flaskan, vilket drabbade familjen hårt. I yngre år var Elis ofta i klammer med rättvisan och det har bland annat berättats att han kapade ett godståg, lastat med matproviant, under andra världskriget. Elis delade ut maten till byborna då han tyckte att de behövde den bättre.Han lämnade sedermera brottets bana och gifte sig med min farmor 1944. Tillsammans fick de sönerna Owe och Lars.

Elis mamma, Emma Lovisa Lind, föddes 1859 i Östra Ämtervik i Värmland som dotter till hammarsmedsmästaren Sven Lind och Anna Hult. På båda föräldrarnas sidor härstammade hon från smedssläkterna Gävert/Gevert och Stockhaus.

Många hammarsmeder i släkten
Släkten Gävert/Gevert är en spännande släkt med många grenar. Den första kända medlemmen av släkten i Sverige var Andreas Gäfvert, som var verksam vid Västlands bruk i Uppland. Emma Lovisa Lind var ättling till Andreas son Claes Andersson Gevert f. 1615 på Västlands bruk, Tierp, Uppland.

Släkten kom sedermera till Västmanland och under andra hälften av 1600-talet går det att urskilja tre släktgrenar – en gren som utgår från Jacob Andersson Gävert i Dalarna (Västanfors/Söderbärke/Malingsbo), en gren som utgår från Adam Gävert (Nora/Näsby/Skagershult/Amnehärad). Adams ättlingar levde främst i Värmland. Det finns även en tredje släktgren som utgår från Henrik Gäfvert som var verksam i Ramnäs, Västmanland.

Släkten Gävert/Gevert
Vallonsläkten Gävert kom till Sverige i början av 1600-talet med den stora invandringen av smeder från nuvarande Belgien. Vallonerna talade en fransk dialekt som hade starka inslag av det tyska språket och svenskarna hade svårt att återge namnen i skrift. Släktnamnet Pousette förvandlades gärna till ”Poncet” och Gevaerts blev ”Kiefwert/Gävert/Gefvert”. Forskaren Göran Hedenberg belyser hur stavningen Kiefwert, som var vanlig i de äldsta svenska källorna kan ha varit ett försök att återge det holländska sche-ljudet som ligger ganska långt bak i halsen.

Enligt ättlingen Walter S. Gefvert som forskade om släkten under 1930 – 1940-talen, kom släkten Gävert från Liége och värvades av familjevännen Louis De Geer. Han menar att släkten ursprungligen kom från provinsen Brabant, vallonernas hemtrakt och att ”aerts”-delen i släktnamnet knyter släkten till trakten kring Antwerpen. Släkten Gevaerts har gamla rötter och har bland annat tjänstgjort för Godefroid III på 1100-talet.

Walter Gefvert har gått på djupet i sökandet efter släkten Gäverts ursprung och belyser i sin forskning att släktens förste kände anfader var Wallem Gevarts, gift med Matilda av Ouwen. Wallem var krigare och avled i en drabbning år 1377. Sonen Jean Gevarts gifte sig enligt dokumenten år 1405 och avled 1429. Släkten Gevarts hade höga ämbeten hos hertigarna i flera generationer. Det var först i sjätte generationen som namnet ändrades, från det vallonska Gevarts, till det flamländska Gevaerts. I denna generation finns två grenar som båda använder flamländsk stavning och har anknytning till Antwerpen, menar Walter S. Gefwert och förklarar: ”Antwerpen låg i Brabant nära gränsen till Flandern, och hörde efter 1356 till grevskapet Flandern. Efter 1470 kom habsburgarna i besittning av Burgund. Under Karl (1510 – 1558) hade Brabants adel liten makt. Karl var 1517 hertig av Burgund och blev senare kung av Spanien. 1520 blev han som Karl V kejsare i det heliga romerska riket. Mycket lite är känt om den femte generationen, då uppdelningen i två grenar ägde rum”.

Den första kända medlemmen av släkten i Sverige är Andreas Gäfvert, som var verksam vid Västlands bruk i Uppland. Släkten Gävert kom därifrån till Västmanland och under andra hälften av 1600-talet går det att urskilja tre släktgrenar – en gren som utgår från Jacob Andersson Gävert i Dalarna (Västanfors/Söderbärke/Malingsbo), en gren som utgår från Adam Gävert (Nora/Näsby/Skagershult/Amnehärad). Adams ättlingar levde främst i Värmland. Det finns även en tredje släktgren som utgår från Henrik Gäfvert som var verksam i Ramnäs, Västmanland.

Släkten Stockhaus
Per-Göran Olsson berättar på sin hemsida att det ofta har gjorts gällande att släkten Stockhaus skulle vara av vallonskt ursprung och kommit till Sverige i samband med Valloninvandringen i början av 1600-talet. Något stöd för att så skulle vara fallet finns dock inte.

Per-Göran berättar (och hänvisar till uppgifter från den duktige forskaren Ove Renger): ”Namnet talar för att släkten inflyttat från Tyskland. När den först inkom till Sverige finns inga säkra uppgifter om, ej heller varifrån vilken del av Tyskland den kom. Troligt är dock att de kommo före den egentliga Valloninvandringen. Karl Kilbom nämner i sin bok ”Vallonerna” att en Gustaf Vasas agent i Tyskland åren 1533, 1534 och 1537 fick i uppdrag, att hit införskaffa väl förfarna smeder och Bergsmän.

I ”Fellingsbro sockens Historia av Axel Grafve” omtalas att de första hammarsmedjor som Gustaf Vasa inrättade var bl. andra en vid Stensta i Fellingsbro socken, där fogden över Åkerbo Härad, Nils Tulesson i februari 1548 fick i uppdrag att bygga en smedja vid Hammarforsen (nu Stensta) i Fellingsbro socken. Arbetet överlämnades åt tysken Markus Hammarsmed (Klingensten), som den 3 mars samma år erhöll Konungens fullmakt, att draga omkring i riket till Konungens hammarsmedjor och över dem hava noggrann och flitig tillsyn. Det troliga är, att arbetet med uppförande av hammaren utfördes av inkomna tyska smeder. Från samma källa omtalas, att bland de första Vallonska och tyska smeder som inkommo till socknen buro namn, som Hübbert, Baijard, Stockhus, Gevert, Tajard, Pira. med flera.

Enligt uppgifter från olika källor pågick inflyttning av främmande yrkesmän under senare delen av 1500-talet och början av 1600-talet. I Västmanlands handlingar för år 1573 i Kammararkivet omtalas, att Mårten Hammarsmed vid Stensta på sin avlöning åren 1571,72 och 73 års löning bekommit bl. annat, smör, lax. m.m. År 1589 finnes antecknat: Hafver Mårten Hammarsmed bekommit till sin årsfest, bl.annat två oxar. Huruvida den nu nämnda Mårten har något samband med släkten är ovisst, namnet Mårten kommer igen regelbundet i de först kända släktleden. I alla handlingar från denna tid nämnes endast förnamn och yrke.

I tyska församlingens räkenskaper från åren 1581–1585 finnes en anteckning lydande: Diess Nachfolgende, haben wir von Nachfolgenden Gesellen Zu Untterhaldung des Heijligen Predig Ampts Entfangen Umganck. Anno.1582: Johim Hase, Ilsang Bluk, Gruppledare Anders Larson, Hans Jonson sonson dim Hindrik Bysing, Hans Stockhaus, Staffan Wlengsang. Någon anteckning om deras vistelseort finnes ej.
Hans Stockhaus flyttade till Sverige 1582. De tyskar som inflyttade vid denna tid kom från trakten av Münster i Westfalen. ”Hans Stockhaus. Smed vid Lars eller Mårtens smedja vid Stensta bruk, Fellingsbro (T). Född 15.. i Münster, Westfahlen (Tyskland) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus ‘1887). Flyttade 1582 från (Tyskland) till (Sverige) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus 1887)”.

Hans Stockhaus f. 1572 gifte sig med Margta Hansdotter Gevert f. 1565 och där korsades de båda släkternas vägar för första gången (såvitt vi vet hittills).

 

 

 

Källor: Walter S. Gefvert, Örjan Hedenberg, Svenska Smedsläkter nr 6 och nr8 (Föreningen för Smedsläktsforskning), Karl Kilbom, Per Göran Olsson, Erik Olof Vilhelm Stockhaus 1887, (återgivet av Ove Renger i anbytarforum) och egen forskning