Land av sjöar

Griahan_of_aileach
Anfadern Muircheartach O´Lochlainn var kung av Tir Eoghain och Irland för länge sedan. Bild: Wikipedia

Nomader, bråkiga småkungar och nordiska sjörövare

Keltiska stammar började invandra till Irland omkring 500 f Kr och gaelerna kom att sätta sin prägel på språk och kultur. Irland var på den tiden uppdelat i flera kungadömen och man låg i ständig fejd med varandra. Befolkningen i Irland bestod till största delen av nomader samt småkungar som byggde herresäten med målet att utvidga sina domäner än mer. De keltiska kungarna styrde enväldigt sina egna små kungariken och var väldigt splittrade sinsemellan.

Mot slutet av 700-talet kom vikingarna till Irland och tog över stora landområden, främst längs kusterna, som förblev ockuperade under kommande 200 år. Vikingar (víkingr) var fornnordiska bönder, sjörövare och upptäcktsresande som for i ”viking” med sina skepp (sent 700-tal till 1100-talet e.Kr). Man låg bland annat i bakhåll med sina skepp i vikar och genomförde på så sätt överrasknings-plundringar och räder. Man grundade under denna tid Irlands första städer, bland annat Dublin, Cork och Limerick. Dublin var under denna tid en blomstrande vikingastad

Imacon Color Scanner
Bildsten med skepp 800-1099 Foto: Bengt A. Lundberg/SHM

Ett nytt styre

Till slut lyckades de keltiska kungarna enas och besegrade vikingarna år 1014 vid Clontarf, men inre strider fick kelterna på fall 150 år senare. Engelska normander var intresserade av den outnyttjade tillgången på bördig mark. På en keltisk kungs begäran kom en normandisk greve, känd som Strongbow, till Irland på 1170-talet och med sig hade han en stor militär armé. Hans avsikt var att upprätta en egen monarki på ön. Den engelske kungen, Henrik II, motsatte sig detta och införlivade istället Irland i sitt eget rike. Det direkta engelska väldet inskränkte sig emellertid till områden vid östkusten. Vikingarna försökte ta tillbaka Dublin, men lyckades inte med detta.

Det irländska släktnamnet O´Lochlainn (Mc Lochlainn) anknyter till Skandinavien och speciellt till norska vikingar (sjörövare) på det gaeliska språket. Ordet ”llychlyn” betyder ”land av sjöar” eller ”land av träsk”. Domhnal Lochlainn, f. 1048 var min anfader och han var även kung i Irland en gång i tiden.

800px-The_Bell_of_Saint_Patrick_Shrine_MET_tem07651s1
Inskription: ”Be för Domnall Ua Lochlainn på vars beställning denna klocka tillverkades” Bild: Wikipedia

Mytiska sjöodjur, merovinger och den helige graal

”Franker” nämns i romerska källor först vid mitten av 200-talet e kr, som namn på flera olika stammar i nordvästra Germanien. Deras egentliga expansion började från och med 480-talet då de gick över Rhen och in i Gallien och bildade ett eget rike under kungar av den merovingiska ätten. Klodvig var det första stora namnet bland dem.

Frankernas förste ledare var den mytomspunne Klodvig (Chlodio) och det är hans son, Merovech, som har givit namn till den ”långhåriga” merovingiska ätten. Merovingerna, som påstås ha haft övernaturliga förmågor, ville gärna härleda sina rötter till ett mytiskt och övernaturligt ”sjöodjur” och påstod själva att de bara var människor till hälften. Här kan du läsa mer om merovingerna i släkten.

I böcker som ”Heligt blod, helig graal” (Lincoln och Baigend 1982) och ”Da Vinci koden” (Brown 2003) framförs en teori om att Jesus från Nasaret i själva verket fick ett barn tillsammans med Maria från Magdala (Maria Magdalena), som fördes till Frankrike i all hemlighet. Enligt denna myt är ”den helige graal” inte något fysiskt föremål utan symbolen för Maria Magdalenas livmoder som förde ätten vidare.

1920px-Leonardo_da_Vinci_-_The_Last_Supper_high_res
Jesu mest älskade lärjunge är enligt bibeln Johannes, men alla kan se att den lärjunge som sitter intill honom är en kvinna (Maria Magdalena), menar bland andra författaren Dan Brown i boken ”Da Vinci koden”. Målning av Leonardo da Vinci

Enligt böckerna har denna ätt genom tiderna varit utsatt för massiva hot från hemliga falanger inom den katolska kyrkan, då sanningen, om den kom ut, skulle omkullkasta hela den kristna grunden där man utgår från att Jesus var en ogift man som inte hade några barn. Till beskydd har ätten genom tiderna haft starka grupperingar såsom Prieuré de Sion (Sions priorat) på sin sida.

CHILDERICI_REGIS
Sigillring, Childeric I Bild: Wikipedia

All släktforskning som sträcker sig längre tillbaka än kyrkböckerna (1500-tal) måste man ta med en jättestor nypa salt. Vi har ju inte möjlighet att verifiera källorna, men några av mina vikingarötter hittar du här.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s